Elin Fredag v2
Jag kan
inte få ordning på mina tankar, dom snurrar bara runt, runt i huvudet.
Lägenhetens
väggar kryper emot mig där jag ligger utslagen på vardagsrumsgolvet.
Jag har
ingen aning om vad klockan är och hur många timmar som har passerat sedan Sara
sprang gråtandes härifrån och smällde igen ytterdörren efter sig, men just den
smällen ringer fortfarande i mina öron.
Det första
jag gjorde när hon lämnade mig ensam var att ringa till Gustaf som kom hit
nästan direkt med tre gram Spice som jag fick för en hundring.
Dom tre
grammen är upprökta för längesedan och sedan jag tog första blosset har jag
inte lämnat vardagsrummet.
Jag har
inte en tanke på att mamma med all säkerhet kommer att konfrontera mig och
skälla ut mig för att jag har rökt på hemma, det enda som får rum innanför
pannbenet är Saras förtvivlade ögon och ytterdörrens smäll.
Jag har
aldrig sett henne sådan förut och vi har känt varandra sedan vi föddes.
Eller,
sedan vi började på samma dagis när vi var typ två år, men hon har helt enkelt
funnits vid min sida så gott som hela livet.
Det var
först när vi började på gymnasiet som vi började umgås med Minna och Anna, men
dom har aldrig lyckats komma så nära mig och Sara som vi står varandra.
Och nu
börjar jag långsamt förstå varför.
Sara har
hållit Minna och Anna på ett visst avstånd från mig, eftersom att hon helst
vill ha mig för sig själv.
Om jag
tänker efter har det varit samma visa med alla killar jag någonsin varit
tillsammans med eller varit kär i.
Tänk att
jag inte har fattat det här förrän nu...
Men jag
har väl heller inte velat se det, för jag vill ha Sara som min bästa vän.
Jag skulle
aldrig kunna tänka mig att ha en sådan relation till någon annan.
Det ska ju
vara jag och Sara - från noll till hundra.
Jag vill
ringa henne och be henne komma hit, hålla om henne och få henne att säga att
allt kommer att bli som vanligt igen.
Men jag
vågar inte.
Jag förmår
mig inte att röra en muskel förrän min mobil ringer på soffbordet.
När jag
sträcker mig efter den och svarar ser jag att klockan är tio över sju.
”Tjena bruden!”, hörs Gustafs röst i luren.
”Är rökat bra, eller?”
”Fuck you.”
”Jaså, är du fortfarande på det humöret?”
Jag svarar
inte.
”Jag tänkte bara kolla om du ville ha lite
mer”, säger Gustaf efter några sekunders tystnad.
”Ja, det vill jag!”, nästan skriker jag och
sätter mig upp med ett ryck.
”Haha, jag tänkte nästan det. Fick nyss en
leverans, Wasted heter det, en rökmix.”
”Okej. Hur mycket ska du ha för det då?”
”Ja, alltså, det ska vara jävligt starkt och
är ganska nytt, så minst tvåhundrafemtio.”
Jag lyckas
ta mig upp på fötter och vinglar in i mitt rum för att kolla hur mycket
kontanter jag har.
Det ligger
fyrahundrasjuttio kronor i plånboken, så jag bestämmer mig för att vara lite
schysst.
”Du kan få tre hundra om du köper med dig
något billigt ciggpaket till mig.”
”Givet, Elin! Jag kommer över direkt så kanske
vi kan ta ett bloss tillsammans? Jag har aldrig testat det själv, nämligen.”
”Bara kom, men skynda dig!”
Vi lägger
på och jag återvänder till vardagsrummet.
Det är
ganska rökigt i hela lägenheten trots att balkongdörren står vidöppen, men det
får vara som det är.
Jag
sjunker ner i soffan och tänder min sista cigarett, ger ifrån mig en djup suck.
En bild,
ett minne, dyker upp i huvudet; Alex fnittrandes på sin säng.
Bilden får
mig att le lite grann, och jag känner att jag vill skicka i väg ett sms till
henne.
”Hej
sötnos. Hoppas att du mår bra. Det var kul igår, riktigt mysigt. Jag tänker på
dig... Kram Elin.”
När
leveransrapporten trillar in har jag precis rökt upp ciggen, det tog en bra
stund för mig att fundera ut vad jag skulle skriva.
Jag antar
att jag fortfarande är ganska seg i huvudet även om det är ganska längesedan
Spicet tog slut.
Medan jag
väntar på Gustaf går jag in i köket och öppnar kylskåpet, kommer på att jag
inte har ätit något sedan mormors fina frukost för över åtta timmar sedan.
Men jag är
verkligen inte hungrig, och det känns inte som om jag kommer att kunna känna
hunger igen innan Sara kommer tillbaka till mig.
När jag
ser mormors fina matlådor och den stora formen med potatisgratäng som tar upp
en hel hylla i kylskåpet får jag genast dåligt samvete, men mamma kanske kan ha
med sig maten till jobbet.
Om hon nu
kommer hem någon gång.
Mamma är
delägare i en redovisningsbyrå i Göteborg och eftersom att hon dränker sig så i
jobbet händer det flera nätter i veckan att hon stannar i Gbg och sover på
hotell.
Ibland kan
det gå flera dagar utan att vi ens pratar med varandra.
Hon kommer
kanske hem tre gånger i veckan om jag har tur, och oftast stannar hon bara en
stund på dagen och sedan åker hon tillbaka.
Sorgligt
nog har hon inte sovit hemma sedan dagen före min student och det är nu tre
veckor sedan.
Alltså,
hon får ju göra som hon vill, så länge hennes hotellnätter passar in i vår
ekonomi kan jag väl inte klaga direkt.
Egen
lägenhet vill väl alla ungdomar ha...utom jag.
När Gustaf
ringer på dörrklockan efter en halvtimma släpper jag in honom i hallen och ger
honom en lång kram.
Han har
med sig en av sina snyggaste bongar, den är i svart glas och varken för liten
eller för stor.
Vi slår
oss ner på vardagsrumsgolvet och laddar den, men innan vi tänder på ger han mig
en fundersam blick.
”Du vet att du kan snacka med mig, eller?”,
frågar han. ”Alltså, jag ser ju att du inte mår direkt bra.”
Jag ger
ifrån mig en djup suck, ler och stryker honom snabbt över kinden.
”Vi röker först och så kanske jag vill prata
sedan. Eller, har du bråttom någonstans?”
”Nej”, säger han och skakar på huvudet så att
det axellånga, hippielockiga håret flyger i fartvinden. ”Jag har all tid i
världen.”
Alex Fredag v2
Röken från bongen virvlar ut genom det öppna fönstret
i mitt rum.
Jag halvligger i soffan framför tvn, asgarvar till Two and a Half Men.
Jag vet inte riktigt när Chris gick med Sara, det enda jag vet är att jag är jävligt hög.
Ärligt talat kommer jag inte ihåg när jag var såhär bäng sist.
Tv-skärmens bild består mest av blinkande prickar och underliga, förvrängda
röster.
Det är trippigt, och lite läskigt, men smärtsamt roligt.
Jag kände mig rätt ensam när Chris och Sara gick, men efter några bloss känns
det nu rätt soft.
Den enda som virvlar förbi i mitt sinne är Elin med jämna mellanrum.
Tråkigt nog är jag så borta att jag bara klarar av att hålla kvar tanken några
sekunder.
Jag kan inte bestämma mig för om det är skönt eller inte att vara såhär
distraherad och uppe i det blå.
Precis när jag håller på att slumra in i ett behagligt, avslappnat tillstånd
sätter någon en nyckel i dörren och vrider om.
I mitt tillstånd flyger en miljon skrämmande tankar genom huvudet plötsligt,
rädslan har öppnat upp en portal av känslor som fullkomligt paralyserar mig.
Utan att riktigt inse hur befinner jag mig plötsligt upptryckt bredvid bokhyllan,
i handen har jag ett långt skohorn.
Vilken annan sekund som helst skulle jag garva ihjäl mig om jag tänkte efter
och insåg vad jag håller på med.
Nu känns det som det enda vettiga att göra.
En lång stund bara står jag där och skakar med mitt intelligensbefriade vapen
innan någon öppnar dörren till mitt rum.
”Alex?”, frågar Johannes och jag
slappnar av i hela kroppen.
”Helvete!”, säger jag lättat. ”Fyfan vad
du skrämde mig, man.”
”Förlåt. Jag fick åka hem en dag
tidigare.”
Jag inser fullt ut först nu att det är Johannes som kommit hem från Norge.
”Al, är du hög?”
Han studerar mig och börjar sedan skratta.
”Syrran, du är ju helt jävla wasted!”
"Jag är mycket väl medveten om mitt
mentala tillstånd”, mumlar jag och flinar lite.
Johannes kastar sig ner på soffan bredvid mig och slänger upp fötterna på
bordet.
”Hur är läget annars då, sis?”
Jag tänker efter ett par sekunder.
”Det är sådär, asså..jag har fått någon
sort crush på en tjej, eller egentligen har jag varit kär i den tjejen i
typ..evigheter!”
Jag slår ut med armarna, inser hur jävla hög jag är.
Varför berättar jag det här för brorsan?
”Och..?”, säger han och höjer på
ögonbrynet.
”Det..det är jobbigt bara. Skitsamma.”
Han drar handen över sin rakade skalle, kliar sig i bakhuvudet.
”Alltså, syrran, brudar är knepiga vet
du.”
Han garvar till.
”Men du är ju ingen brud syrran, jag har
mer sett dig som en lillebror hela livet.”
Nu börjar jag skratta, och det känns så vansinnigt roligt alltihop.
”Men jag menar, Alex..vi har suttit på
stranden och spanat på brudar tillsammans, du hade killbadshorts på dig till
och med! Vi har ju förfan bråkat om en tjej!”
Jag ler och tänker tillbaka på Erika, tjejen jag och Johannes slogs om när jag
började gymnasiet.
En superförvirrad bi-tjej som inte kunde välja mellan mig och brorsan.
Till slut fick jag henne i säng, men förhållandet fick han.
Vi skrattar hysteriskt åt det än idag.
”Fyfan”, säger Johannes och slår
knytnäven i benet. ”Det var en sjuk twist vi hade där.”
”Men våran slutsats är att du tycker att
jag är din lillbrorsa Alex. Liksom..vi är bröder..”
Johannes bara blänger på mig med ett flin.
”Precis”, svarar han.
Jag skrattar till och ser sedan på honom.
”Det är skönt att ha dig hemma igen,
Johannes.”
Elin Lördag v2
Jag vaknar
långsamt bredvid Gustaf på lördag morgon.
Det första
jag ser när jag öppnar ögonen är hans bara överkropp, gyllengul i solskenet som
sipprar in genom den trasiga persiennen.
Han vänder
sitt huvud och ler mot mig med en blick som borrar sig riktigt djupt i mig, på
ett mjukt och magiskt sätt.
När jag
börjar vakna till, sätter jag mig upp med ett ryck och stirrar på honom.
”Har vi knullat?”, frågar jag.
”Ja...”, svarar han förvirrat. ”Du var
desperat efter närhet...”
Jag tänker
efter, det kanske jag var...
Och kanske
har jag alltid varit lite småkär i Gustaf, jag har insett att Sara måste ha
trängt isär oss...
”Var det skönt?”, blir min nästa fråga.
”Alltså, wow, det var underbart...”
Jag ser in
i hans hundvalpsögon, bruna som chockladpraliner, och förstår direkt att orden
han säger är sanna.
Att jag
håller med honom.
Nattens
sex med Gustaf var underbart, det var något av det skönaste jag upplevt.
I nästa
sekund har jag pressat mina läppar hårt mot hans, han stoppat tungan in i min
mun och masserat min tunga så att jag blir alldeles kåt.
Men trots
det rusar jag upp och drar upp honom från sängen.
Han
stirrar oförstående på mig, men jag puttar ut honom genom dörren och skriker åt
honom tills han lämnar lägenheten.
Så fort
ytterdörren smäller igen går jag fram till skrivbordet och startar min dator,
loggar in på Facebook.
Jag går in
på Alex’ sida och vidare in på profilbilder.
När jag
har kollat igenom ett antal bilder är jag riktigt upphetsad, så jag reser mig
och dunsar ner på sängen, låter fingrarna vandra upp för låret.
Det dröjer
inte många minuter innan jag kvider till i min starkaste orgasm på riktigt
länge.
Alex Lördag v2
Johannes väcker mig
nästa morgon genom att slänga på en platta med Mötley Crüe i vardagsrummet,
volymen så hög att det mullrar i golvet.
Yrvaket sätter jag mig upp, mitt huvud dunkar och brusar så att det gör ont.
Jag är redigt dräggig efter gårdagens trip to the highlands.
Trött drar jag fingrarna genom håret och gäspar.
När jag väl orkar röra mig drar jag på mig en vit skjorta som jag inte knäpper
och ett par kalsonger.
Johannes ser upp från sin mobil när jag kommer in i vardagsrummet, efter att ha
vart i köket och hämtat en kopp kaffe.
Jag lutar mig mot väggen med benen i kors och tar en klunk av kaffet.
”Det är inte helt okej att bli väckt
till det här, Johannes”, säger jag, drar fram ciggpaketet som ligger i fickan
på skjortan.
”Jag får bomma en av dig?”
Jag ger Johannes en cigarett ur mitt Marlboropaket, tar en själv.
”Hur mår du idag?”, frågar min bror och
tänder sin cigg, ger mig eld samtidigt.
”Jodå, huvudvärk..”, svarar jag och blossar
på min cigarett.
Det faktum att jag låg vaken och tänkte på Elin typ hela natten utan att kunna
sova fören runt sex tiden på morgonen, nämner jag inte.
”Ta en ipren så ordnar det sig vet du.”,
säger Johannes.
Hans ord får mig att tänka på mina mentala problem runt Elin, och hur skulle en
ipren hjälpa mot det?
Jag känner själv att tanken jag nyss tänkte är väldigt bäng och inser att jag
fan fortfarande är hög.
Jag får någon slags förnimmelse om den sista hiten jag tog i morse precis innan
jag lyckades somna.
Inte konstigt att det sitter i än.
Jag inser att jag nog egentligen borde sova mer, så jag ber Johannes stänga av
skitmusiken och sedan ramlar jag in på mitt rum, på min säng, och jag
totaldäckar.
Elin Lördag v2
Solen lyser lika starkt som den gjorde igår där jag står på
balkongen och tar dagens första cigarett.
Plötsligt
öppnas ytterdörren och min mamma kliver in genom hallen med tre stora resväskor
i handen.
”Hej, min älskling!”, ropar hon glatt när hon
ser mig ute på balkongen.
Jag fimpar
cigaretten och rusar in i hallen, kastar mig i hennes famn.
”Åh, vad jag har saknat dig!”, säger mamma och
pussar mig på hjässan. ”Jag tänkte att jag skulle ta lite semester, jag pratade
med mormor igår och hon lyckades övertala mig...”
Jag
studerar henne ingående, försöker avgöra om hon verkligen menar det hon säger.
”Förlåt mig, älskade Elin!”, ber hon.
Och
självklart förlåter jag henne, jag vet ju att hon inte gör det här av elakhet.
Vi går in
i mitt rum och hon visar alla presenter hon har köpt till mig.
Det är
mest kläder, lite smycken, smink och en ny mobiltelefon, vilket jag verkligen
behöver.
När mamma
har packat upp, går vi ut på stan och äter lunch.
Vi sätter
oss på Harrys uteservering, och mamma bjuder mig på en Toast Harrys och en
Xide.
”Jag är så ledsen för den här sista tiden”,
säger mamma och låter faktiskt riktigt ångerfull.
”Det är okej, mamma. Du är ju här nu.”
Alex Lördag v2
Jag har sovit i åtminstone fem timmar
när jag vaknar igen, så klockan måste vara någonstans runt tre på dagen.
Lägenheten är tom ser jag när jag kommer ut i vardagsrummet och ser mig om.
Jag antar att Johannes gått till någon av sina vänner, nu när han är hemma från
Norge och allt.
Men lägenheten helt för mig själv vet jag inte riktigt vad jag ska göra, men
jag kommer säkert på något.
Jag sätter på en skiva med La Roux och dansar runt lite en stund, går sedan ut
i köket för att värma en Varma Koppen.
När den svalnat glufsar jag i mig soppan, känner hur hungrig jag är.
Någonstans runt fjortonde skeden börjar min mobil ringa inne på mitt rum.
Jag sväljer soppan och reser mig från bordet, går och hämtar min mobil.
Det är Chris.
”Hallå?”, svarar jag.
”Hur är läget, tiger?”
”Bakis som fan.”
”Härligt, då måste du haft en härlig
kväll igår.”
Jag höjer på ögonbrynet och tänker tillbaka på det pinsamma samtalet mellan mig
och Johannes, den sömnlösa natten.
”Alltså..nej, jag gjorde typ inget efter
att du och Sara gick.”
Chris smackar med tungan på ett frustrerat sätt, suckar.
”Kan du inte hålla dig själv sysselsatt
utan mig?”, frågar hon, låter road.
”Jodå, men du måste erkänna att det blev
rätt så kaotiskt.”
”Jag erkänner, Al. Men jag tog hand om
det, visst?”
”Jo..hur mår Sara förresten?”
”Som en prinsessa, förstås.”
Det tvivlar jag inte på en sekund.
Om det är någon man vill bli omhändertagen av så är det Chris.
Det känns typ som att ha en egen sexig sjuksköterska slash hemhjälp hemma hos
sig.
Jag skrattar när tanken drar genom mitt huvud.
”Vad?”, frågar Chris otåligt.
”Jag tänkte mig dig i värsta tajta
hemhjälpskläderna, typ dammvippa och ena handen på höften, med ett sånt där
sexigt leende.”
Chris brister ut i skratt på andra sidan linjen.
”Tack för den Alex”, flämtar hon.
”Ingen orsak, vet du.”
Jag undrar lite vad hon egentligen vill, men jag frågar inte.
Hon får gärna babbla på, det är underhållande när jag sitter där på sängen och
lyssnar.
Till slut tycker jag nästan synd om
henne för att hon verkar ha så svårt att pressa fram sitt egentliga ärende.
”C, vad ringer du för egentligen?”
Hon sväljer hårt, jag kan se hennes bekymrade ansiktsuttryck framför mig.
”Vänta, jag ska bara gå ut på
balkongen.”
Jag sitter tyst tills hon dyker upp igen.
”Så. Jo, alltså..Alex, jag tror jag
kanske har känslor för Sara.”
”Du träffade henne igår?”
”Ja, ordentligt ja. Jag har ju träffat
henne på fester och sådär innan. Men Alex, vi satt uppe hela natten och bara
pratade. Först bara babblade hon om Elin, men sen..det var fint, fattar du?”
Jag vet inte riktigt om jag fattar, men jag säger att jag gör det till Chris.
”Hon ska stanna hos mig ett tag, varva
ner och sådär. Fattar du hur..jag blev lycklig när hon sa det, liksom. Jag
känner konstiga känslor. Shit.”
Jag kan inte låta bli att le, det är sällan man hör C låta såhär.
”Det är väl bra?”, frågar jag och tänker
att de är bara bra om Chris hittar någon, plus att om Sara faller för henne så
har jag Elin garanterat för mig själv.
”Ja, det är väl det. Du, jag får lägga
på. Sömntutan vaknade precis och kom in i vardagsrummet här. Jag hör av mig.
Love you, Al.”
Hon lägger på.
Jag känner mig ordentligt förvirrad där jag sitter med telefonen mot örat.
Sakta sänker jag handen och slänger mobilen på täcket.
Jag saknar Elin väldigt mycket, det är nästan det enda jag kan tänka på.
Elin Lördag v2
Klockan börjar närma sig halv elva och mamma har somnat i
soffan framför en film när min mobil ringer.
Jag går in
i mitt rum och fram till skrivbordet, ser att det står Sarababe i mobildisplayen.
”Sara, hej!”, svarar jag, känner paniken ticka
i bröstet.
”Elin, jag är ledsen för igår...”
”Du ska inte be om ursäkt”, säger jag bestämt.
”Du kan inte rå för hur du känner.”
”Nej, jag vet det...”
Jag lägger
mig på sängen och tittar upp i taket, vill bara att Sara ska fortsätta prata så
att jag får höra hennes röst.
”Hur...mår du då?”, frågar jag henne.
”Rätt okej, jag har varit hos Chris sedan
igår.”
”Chris?”
Alex’
lantinobrud?
Är det
henne Sara menar?
”Ja, alltså... Jag gick hem till Alex, för hon
är den enda jag känner som är gay, och Chris kom dit och tog med mig hem. Hon
är en av dom grymmaste brudar jag träffat.”
”Okej... Vad bra.”
Jag tycker
att Alex borde ha ringt eller smsat om Sara varit hos henne, men det har hon
inte gjort.
I alla
fall inte om det.
”Sara, kan vi ses och snacka, eller?”
”Nej, jag pallar inte det just nu. Jag tror
att jag behöver vara här med Chris.”
Jag vet
inte riktigt hur jag ska reagera.
Varför
ringer hon mig för att tala om att hon inte pallar att se mig?
Jag vill
inte höra det nu, jag mår redan skit som det är.
”Men vi måste ju prata igenom det här någon
gång... Och...jag saknar min bästis.”
Sara
suckar i luren och jag hör en röst i bakgrunden som jag gissar kommer från
Chris.
”Jag måste lägga på, Elin. Vi hörs av...”
Med dom
orden klickar hon mig och lämnar mig ensam med mina tankar.
Det
förvirrar mig att Sara är så avvisande, det är ju faktiskt hon som är kär i mig
och inte tvärtom.
Jag
försöker skaka av mig obehagskänslorna, men dom klamrar sig fast vid mig och
jag lyckas inte bli av med dom på hela natten.
Jag skäms
över att jag låg med Gustaf, dels för att jag knappt kommer i håg det och dels
för att den enda jag vill bli så intim med just nu är Alex.
Om jag
hade kunnat spola tillbaka tiden och göra det ogjort hade jag inte tvekat en
sekund.
Men nu kan
jag inte göra det, och jag kan inte heller förneka det för mig själv.
När
klockan just slagit fem på morgonen ger jag upp försöken att somna.
Jag drar
på mig ett par lila spetstrosor och sveper en svart skjorta med vita prickar om
min bara överkropp, sedan går jag ut på balkongen och tar en cigg.
När jag
står därute och njuter av den svala morgonluften bestämmer jag mig för att idag
ska bli en bra dag.
Idag ska
jag inte stänga in mig i lägenheten och låta mig uppslukas av mörkret.
Mamma ska
få se en glad Elin nu när hon är hemma, det lovar jag mig själv.
Elin Söndag v2
Med ett
leende på läpparna tar jag bussen hem till Alex.
Vi har
smsat hela dagen och jag längtar verkligen efter henne.
Mamma har
lovat att laga en supergod middag till mig i kväll, men nu vill jag bara vara
med Alex.
Hon ger
mig en lång, mysig kram när hon släpper in mig i lägenheten.
Johannes
kommer ut ur köket och hälsar på mig, men lyckligtvis ställer han inga jobbiga
frågor om varför jag är där.
Jag och
Alex slår oss ner i soffan i vardagsrummet med varsin folköl.
Hon är
ovanligt snygg idag i tajta, svarta jeans och ett mörkblått linne.
”Så, Sara var här i fredags”, säger jag
frågande.
”Jo, hon stormade in här och grät floder...
Det var tur att Chris kom hit, för jag har aldrig varit så bra på det där med
tröst.”
Vi
skrattar till.
Det känns
så naturligt att umgås med Alex, jag kan slappna av i hennes sällskap.
”Hon ringde mig igår kväll och då var hon
fortfarande kvar hos Chris.”
”Det förvånar mig inte”, säger Alex. ”Men C är
kanske bra för henne nu. Jag menar...”
”Jag fattar vad du menar.”
Egentligen
vill jag inte prata om Sara nu, det var ju knappast därför jag kom hit.
Alex tar
en klunk av sin öl och ger mig en busig blick.
”Ska vi spela Xbox?”, frågar hon.
”Haha, det kan vi väl göra”, blir mitt svar.
”Fast jag brukar inte spela tv-spel, så jag är nog ganska dålig.”
”Äh, du fixar det här”, säger Alex och reser
sig ur soffan.
Hon
startar Xboxet och Resident Evil 5, som jag faktiskt har spelat tillsammans med
min ex-pojkvän ett par gånger.
Alex tar
plats i soffan igen och räcker mig en av dom två kontrollerna.
”Du får vara Sheva, Chris är liksom min
karaktär”, säger hon.
Jag bara
ler, för hela den här situationen är så otippad.
Tv-spel är
som sagt inte riktigt min grej, och vem hade trott att jag skulle spendera en
söndagseftermiddag i Alex’ soffa?
Jag kunde
i alla fall inte varit mer lycklig.
Men så
fort vi börjar spela sitter jag på nålar, är rädd att Alex ska tycka att det är
tråkigt att spela med mig eftersom att jag dör nästan hela tiden.
”Neeeeeeej!”, stönar jag när vi får game over
för femte gången på samma bana.
”Relax girl”, säger Alex och stryker mig över
armen.”Den här gången tar vi honom! Okej?”
”Okej!”, instämmer jag och känner hur lagandan
stärks mellan oss.
När vi
tillslut klarar banan blir vi båda så lättade att vi tjoar till och kramar om
varandra jättehårt.
”High five, bruden!”, säger Alex och vi slår
våra handflator mot varandra.
”Tänk att vi klarade det... Vi är ju fan i mig
bäst!”
Jag
studerar tjejen som sitter bredvid mig i soffan, hela hennes sätt att vara gör
mig alldeles galen.
Och...lycklig.
”Vill du ha en öl till?”, frågar hon mig.
”Jag måste egentligen dra mig hemåt”, säger
jag. ”Mamma är hemma för en gångs skull och hon ska göra värsta fina middagen
och...”
”Åh, det är lugnt. Du behöver inte förklara.”
Vi stänger
av Xboxet och hon följer mig ut i hallen.
När vi
kramar om varandra känner jag hur ledsen jag är över att jag måste gå, men
också hur underbart det var att tiden bara flög förbi.
”När ses vi igen?”, frågar jag.
”Snart, hoppas jag”, säger Alex.
Elin Tisdag v3
Jag sitter nersjunken i soffan och
Eminems No Apologies fyller
vardagsrummet.
Spliffen mellan mina fingrar är
ungefär halvrökt, ruset från Wasted börjar slå till i mitt huvud.
Mamma lämnade mig för cirka tre
timmar sedan och åkte tillbaka till jobbet, det var någon kund som hon var
tvungen att träffa.
Jag är så fruktansvärt besviken på
henne, hon kunde inte ens säga vilken dag hon ska komma hem igen.
Så nu sitter jag här igen, övergiven
och lämnad ensam i den alldeles för tomma lägenheten.
När jag fimpar spliffen gungar det
så väldigt i huvudet att jag börjar gapflabba trots att jag egentligen bara
vill gråta.
Gustaf har ringt och smsat mig hela
dagen, men jag har inte svarat.
Jag kanske är lite väl hård mot
honom, han har ju inte direkt gjort något fel.
Men bara tanken på honom äcklar mig
just nu, och det lär dröja ett bra tag innan jag blir av med dom känslorna.
Plötsligt ringer det på dörren där i
den alldeles för tomma lägenheten.
Jag rycker till och stirrar på
dörren.
Det är en ilsken ringsignal som gör
mig livrädd, tänk om det är polisen...
På vingliga ben tar jag mig ut i
hallen och kikar genom titthålet.
Där ute i trappuppgången står Minna
med rosa slingor i sitt långa, blonda hår och en svart liten klänning på sin
kurviga kropp.
I famnen har hon en bag in box, sitt
favoritvin Tre Apor.
Med en suck av lättnad låser jag upp
dörren och öppnar den.
”Där är du ju, bruden!”
Minna tränger sig förbi mig och
fortsätter in i köket, jag följer efter henne.
”Jag har pratat med Sara, hon verkar ju ha
fått en uppenbarelse eller något”, säger Minna och tar ner två vinglas ut ett
köksskåp. ”Den där Chris är typ som en gudinna för henne nu.”
Jag muttrar något om att det väl är
bra att hon är lycklig, men egentligen vill jag ju bara att allt ska bli som förut.
”Och hon berättade att hon är kär i dig”,
fortsätter Minna och öppnar vinboxen. ”Kan du fatta det, eller? Det är ju inte
direkt någonting som man vill höra från sin tjejkompis. Usch, jag hade
flippat.”
Hennes ord gör mig ganska illa till
mods.
Visst, Minna är typ Uddevallas mest
heterosexuella tjej, men jag visste inte att hon var såhär homofobisk.
Hur ska hon reagera om jag blir
tillsammans med Alex?
Inte för att vi är på g eller så,
det tror jag inte i alla fall, men jag vill ju att vi ska vara det.
”Ja, jag blev helt chockad”, säger jag
sanningsenligt. ”Hon har blivit helt förändrad...och jag vet inte om vi är
bästisar längre.”
Minna fyller ett av vinglasen till
bredden och tar några stora klunkar innan hon öppnar munnen igen.
”Äh, du har ju mig”, säger hon och fyller på
det andra vinglaset, ger det till mig. ”Och jag tänkte ta med dig ut på
krogen!”
”Minna, jag vet inte om jag orkar alltså...”
Hon studerar mig ingående, verkar
speciellt intresserad av mina ögon.
”Du har rökt på! Jag tyckte väl att det
luktade här!”
”Skyldig...”, säger jag.
”Har du mer?”
Jag nickar och tar en klunk vin.
”Du duschar och väljer ut kläder, jag gör en
fet spliff.”
I nästa sekund har hon tagit plats i
soffan och börjat samla ihop rökat i ett rullpapper.
Jag tänker att det är lika bra att
göra som hon säger, jag kanske kan behöva en rolig krogkväll.
När jag går ut med Minna lyckas vi
alltid bli bjudna på en massa drinkar och shots, killarna kan bli som galna.
Och att ge skenet av att vara precis
så straight känns riktigt lockande i kväll.
Jag tar världshistoriens snabbaste
dusch, torkar och touperar upp håret.
Sedan går jag in i mitt rum och
öppnar garderoben, ögnar igenom innehållet.
Efter en stunds funderande bestämmer
jag mig för ett stort, långt mörkblått linne, som jag fick av mamma i lördags,
och ett par tunna, svara leggings med runda nitar på.
Innan jag går in till Minna stryker
jag på mig ett tunt lager foundation, svart ögonskugga, kajal och mascara.
När jag kommer in i vardagsrummet
sitter den blonda partybruden där med en spliff som är lika lång och bred som
ett genomsnittligt långfinger.
Hon skiner upp när jag dunsar ner
bredvid henne i soffan.
”Snygging!”, säger hon och granskar min från
topp till tå. ”Vill du ha äran?”
Jag tar ifrån henne spliffen och sätter
den mot läpparna, hon tänder den med min mammas ljuständare.
Efter bara några bloss är vi båda
helt trippade, Minna har verkligen packat den här spliffen hårt.
Vi får släcka den när den är
halvrökt, igen av oss klarar mer just nu.
”Oh, jävlar!”, stönar Minna och drar upp sin
vibrerande mobil ur väskan. ”Det är Fredde, jag måste bara svara.”
Jag halvlägger mig ner i soffan och
med ett självbelåtet flin på läpparna petar jag på Minnas näsa med min stortå.
”Ja, älskling, jag sa ju att jag skulle ta med
mig Elin ut på krogen”, säger hon i luren och viftar bort min fot, det syns att
hon håller på att brista i skratt.
Jag reser mig ur soffan och går fram
till stereon, Eminemskivan är slut för längesedan.
Så jag slänger in en cd med The
Sounds och dansar loss till Ego medan
jag väntar på att Minna ska lägga på.
Tillslut gör hon det och när låten
byts ut mot Hurt You bestämmer vi oss
för att röka upp spliffen.
När klockan slår halv tio rusar vi
ut ur lägenheten, nerför trapporna och ut genom porten.
Vi vandrar Kungsgatan ner, arm i arm
och höga som skyskrapor.
Det är väl ett under att vi kommer
in på Trägår’n, men vakterna släpper in oss helt utan problem.
Efter varsin P2 i baren glider vi ut
på dansgolvet och letar upp varsin lagom het kille.
Vi dansar så förföriskt vi bara kan
med dom, i hopp om att få ett par gratisdrinkar.
Det dröjer inte länge innan killarna
frågar om dom kan bjuda oss på något från baren.
Minna föreslår att vi ska ta några
shotar, och killarna nappar direkt.
Jag studerar min vän med ett leende
på läpparna, tänker att jag är så otroligt tacksam att jag har henne.
Även om jag kan bli jävligt trött på
Minna ibland, så är hon nog den lojalaste vän jag har.
Än så länge.
Plötsligt blir jag så rädd för hur
hon ska reagera när hon får reda på att jag är bi att jag har svårt att njuta
resen av kvällen.
Jag skulle antagligen bli helt
förstörd om Minna försvann ur mitt liv.
Hon har blivit en sådan självklar
del av min vardag, och jag älskar henne.
”Fan, vad vi är bäst, gumman!”, tjoar hon när
vi vandrar hem till mig genom natten.
Vi behövde bara betala för våra
första drinkar och ändå är vi knappast nyktra.
Det lönar sig att bjuda på sig
ibland, i alla fall när det leder till att man själv blir bjuden på drinkar.
”Jag älskar dig, Elin”, säger Minna när vi
står utanför min port och jag rotar efter nyckeln i väskan. ”Vi skiter i Sara
nu, vafan... Vi borde vara bästisar i stället!”
”Ja, vi borde kanske vara det”, ler jag och
låser upp porten.
Elin Söndag v3
Minna
stannar hos mig hela veckan, hon åker bara hem till Forshälla en liten stund på
onsdagen för att hämta lite grejer.
Vi gör
slut på mitt Wasted, röker lite gräs som Minna köpt av Fredde och har så kul
som bara riktiga tjejkompisar kan ha.
Varje
kväll beställer vi kinamat och det är i princip det enda vi äter hela veckan,
men det är bara så sjukt underbart.
Vi pratar
en hel del om Sara och att det känns som om jag har förlorat en syster, och
Minna är väldigt förstående.
Men jag
vågar inte nämna ett ord om hur jag känner för Alex.
Jag vill
inte förstöra den här fina vänskapen som håller på att växa fram mellan mig och
Minna.
Självklart
vet jag att jag måste berätta för henne förr eller senare, och jag väljer
senare.
På söndag
förmiddag segar vi oss ut ur lägenheten för att möta Minnas langare Tobbe och
köpa en sjuttiofemma och tre gram brunt.
Gräset tog
slut igår kväll och vi har haft lite jobbig abstinens sedan dess.
Innan vi
drar oss tillbaka till lägenheten tar vi en sväng på Willys, köper slödryck och
popcorn.
Så fort vi
kommer hem igen sätter Minna igång att rulla spliffar, hon har blivit riktigt
proffsig under veckan.
Jag
slänger in en påse popcorn i micron och skickar i väg ett sms till Alex.
”Hur mår du,
sötnos? Har du lust att ses en stund i morgon? Puss”
Hon svarar
precis när jag häller upp popcornen i en röd plastbunke.
”Jag mår
fint, är bara trött, har jobbat hela veckan... Of course, vi kan ses i morgon.
Jag har inget annat för mig.”
Minna
ropar från vardagsrummet att hon vill röka nu, så jag bestämmer mig för att
ringa Alex i morgon.
Jag går in
till Minna och ställer ner popcornskålen på bordet.
”Åh, jävlar vad gott!”, säger hon imponerat.
”Come on girl, let’s do this!”
Vi får
röka två spliffar innan haschet slår till, men då infinner sig ett väldigt
behagligt rus.
Jag känner
mig alldeles lagom flummig och alldeles lagom filosofisk.
Minna ser
också rätt nöjd ut där hon sitter bredvid mig med popcornskålen i knät och
glufsar i sig.
Vi
bestämmer oss för att skita i kinamaten i kväll, i stället sätter vi oss ute på
balkongen med varsitt glas vodka och Sprite och bara njuter av solnedgången.
”Vi borde ha fler sådana här dagar,
alltså...”, säger Minna. ”Fan, vad synd att jag åker i morgon!”
Hon ska
med sin familj på husvagnssemester till Gotland, något dom gör varje år och som
jag vet att Minna tycker om.
Därför
tänker jag inte tjata på henne om att stanna hemma, och dessutom kan jag få
lite tid att umgås med Alex.
”Men när jag kommer tillbaka, bruden”,
fortsätter Minna och ser på mig. ”Då ska vi återuppta denna underbara, dimmigt
behagliga värld...”
”Garanterat”, håller jag med. ”Det finns inga
andra alternativ.”
Elin Måndag v4
Gustaf
ringer mig strax efter att Minna har gått, och då känner jag mig tvungen att
svara honom.
Med en
irriterande klump i bröstet trycker jag på grön lur och sätter telefonen mot
örat.
”Hallå?”
Jag låter
likgiltig, mer likgiltig än jag egentligen vill låta.
”Elin! Äntligen svarar du!”
Jag sitter
tyst och väntar på att han ska fortsätta prata, och faktiskt vet jag inte
riktigt vad jag ska säga.
”Alltså, förlåt... Det var inte okej av mig
att göra så, inte efter det du berättade. Jag ångrar mig skarpt, Elin.”
Han låter
så uppriktigt ångerfull att jag nästan tycker synd om honom.
”Jag fattade ju egentligen att det var Alex du
ville ha, och inte mig. Men jag får väl skylla på att vi båda var jävligt
höga.”
”Gustaf, jag är tacksam över att du ber om
ursäkt. Jag är inte arg på dig längre.”
Jag går ut
på balkongen och tänder en cigarett, känner plötsligt hur mycket jag längtar
efter Alex.
”Skönt att du äntligen svarade då”, säger
Gustaf. ”Så allt är lugnt mellan oss?”
”Jadå, oroa dig inte.”
Det blir
tyst i luren en stund, men sedan fortsätter han.
”Men...hur mår du, då?”
”Mycket bättre”, svarar jag. ”Minna har varit
här hela veckan, och idag ska jag träffa Alex.”
”Det låter bra, gumman. Har du något röka
kvar, eller?”
”Jag har ett gram brunt, men det är inte så
jättebra...”
Jag hör
lite prassel på andra sidan linjen, och Gustaf som mumlar något ohörbart.
”Du kan få en rökmix av mig, som lite
förlåt... Jamaican Gold Extreme heter det, en tregrammare.”
Jag
funderar en stund, men kan inte minnas att jag rökt det förut.
Så jag
chansar, hoppas på det bästa.
”Ja tack, gärna. Är det bra, eller?”
”Det är helt okej.”
Vi
bestämmer att vi ska mötas på Kampenhof om en halvtimme, så jag skyndar mig in
i mitt rum och klär på mig.
Det får
bli en lång, vit, tajt kortärmad skjorta och tunna, svarta leggings.
Mitt hår
sätter jag upp i en knut.
Innan jag
går sprejar jag på mig lite parfym och sminkar mig med kajal och mascara.
Det är fullt
med folk på stan, jag tvingas rota fram mina solglasögon ur väskan och sätta på
mig dom.
Jag såg
rätt bäng ut i spegeln när jag sminkade mig, och jag vill helst inte att folk
ska se det.
Lyckligtvis
är det bara knappt hundra meter från min port ner till Kampenhof.
Gustaf
står utanför och väntar på mig när jag kommer fram.
Han ger
mig en skamsen blick och en lång kram.
Men när
jag bara ler åt honom skiner han upp och ser betydligt gladare ut.
Han räcker
mig en vit liten påse med något platt i, jag tar tacksamt emot den och stoppar
ner den i väskan.
Vi skiljs
åt knappt femton minuter senare.
Jag ringer
Alex och frågar om jag kan komma till henne nu direkt.
Hon blir
jätteglad, så jag tar nästa buss till Tureborg.
Alex har
bara upprullade baggyjeans, dom är sådär snyggt slitna, och en svart
bikiniöverdel på sig när hon öppnar dörren.
Synen
tilltalar mig verkligen, och jag blir nästan lite småkåt när hon kramar om mig.
När jag
säger att jag har röka med mig rusar vi in på hennes rum och börjar ladda
bongen direkt.
Jag
halvligger på hennes säng, hon räcker mig bongen och tänder på.
Några
bloss senare kan jag inte längre kontrollera mig själv, och jag vet inte
riktigt hur det går till men på något sätt hamnar i alla fall mina läppar
pressade mot Alex’.
Alex besvarar
kyssen, och jag vet inte riktigt var jag ska göra av mig själv.
Jag lägger
band på mig själv och i nästa sekund halvligger jag mot väggen igen.
”Vad hände där?”, frågar Alex lite förvirrat.
”Jag vet inte riktigt”, svarar jag.
”Jo, du kysste mig...”
Jag sätter
mig upp och ser in i hennes vackert blåa ögon.
”Ja, Alex, det gjorde jag”, viskar jag.
Våra
läppar möts igen, den här gången på hennes initiativ.
Men till
min besvikelse blir vi avbrutna av att Johannes rycker upp dörren och gnäller
om att han också vill röka på.
Alex
rycker på axlarna åt mig och laddar bongen igen.
Johannes
slår sig ner på golvet framför sängen och tänder på.
När
laddningen är upprökt kan jag knappt hålla ögonen ur kors, hela mitt huvud
snurrar i raketfart och jag kan knappast sitta still.
”Hallå Elin, hur är det?”, frågar Johannes och
tar tag i mitt smalben.
Men det
enda jag hör är att han knappt kan hålla sig för skratt.
Tillslut
lugnar jag ner mig en aning, studerar Alex och Johannes.
Dom ser
troligen lika bänga ut som jag gör, och synen är verkligen komisk.
”Det här var inga dåliga grejer”, säger
Johannes imponerat. ”Var det ditt, Elin?”
”Ja, det är mitt”, skrattar jag. ”Jamaican
Gold Extriminisch..! Jag fick det av Gustaf.”
”Gustafs grejer brukar hålla måttet”, säger
Alex. ”Och påsen är ju snygg i alla fall.”
Vi
skrattar till alla tre.
Rummet vi
sitter i har förvandlats till en röd oas, ett rytmiskt kokande vatten.
Jag är så
hög att jag tidvis glömmer bort vad jag heter, men det kommer tillbaka till mig
ganska snabbt.
Alex tar
tag i mig och frågar om vi ska beställa pizza, jag nickar ivrigt.
Både Alex
och Johannes reser sig och går ut ur rummet, lämnar mig ensam i den kokande
oasen.
Jag tar
några klunkar ur en vattenflaska som stod på sängbordet, försöker rycka upp mig
lite.
Efter
några minuter känner jag mig mer fokuserad, så jag går ut ur rummet och in i
köket där syskonen sitter och bestämmer vilka pizzor dom ska ha.
Jag sätter
mig på stolen bredvid Alex och hon visar menyn för mig.
När vi har
bestämt oss ringer vi pizzerian.
Alex
håller i luren, och hon får kämpa synbart hårt för att hålla sig någorlunda
reserverad.
Medan vi
väntar på pizzorna slår vi oss ner i vardagsrummet och spelar Scene It, vilket
blir ganska intressant eftersom att alla tre är ganska borta i huvudet.
Pizzorna
levereras, och jag börjar mumsa på min kebabpizza.
Vi ser ett
avsnitt av Family Guy medan vi äter, och hela avsnittet känns alldeles trippat.
Ingen av
oss kan hålla sig för skratt utan vi gapflabbar nästan rätt igenom hela
avsnittet.
Trots att jag
är så hög lägger jag verkligen märke till hur bra jag mår i Alex’ och Johannes’
sällskap.
Det känns
i hela kroppen att det här är början på något fint.
Klockan är
långt över midnatt när jag promenerar hem från Alex och Johannes.
Det var
verkligen helt underbart ikväll.
Det kändes
som att jag och Alex fick en speciell kontakt som är få förunnat, men jag vet
ju inte om hon känner som jag.
När jag
kommer hem rullar jag en sista spliff som jag tänker sova på.
Men när
jag ska gå och lägga mig och får syn på laptopen på skrivbordet, får jag för
mig att jag måste sätta på den.
Jag öppnar
ett nytt worddokument, placerar fingrarna på bokstavstangenterna och orden bara
rinner ur mig.
Jag har
ingen aning om hur länge jag sitter där, men mörkret hinner komma och gå.
Och när
jag slutligen lägger mig i sängen, med fjorton nya A4-sidor sparade på datorn,
har det blivit så ljust ute att det knappast hjälper att dra ner persiennen.
Jag drar
av mig mitt tajta, svarta linne och lägger det för ansiktet i hopp om att sova
riktigt gott.
Elin Tisdag v4
Jag vaknar
långsamt av att telefonen ringer.
Yrvaket
skyndar jag mig ut i hallen och svarar.
”Hallå, det är Elin...”
”Hej gumman, väckte jag dig?”, hörs mammas
röst i luren.
”Ja, du gjorde det”, säger jag och gäspar
stort.
”Förlåt, men klockan är faktiskt halv ett.”
Jag
sjunker ner längs väggen och sätter mig på golvet, känner att jag fryser lite
och kommer på att jag bara har ett par svarta trosor med mörkblå spets på mig.
”Jo, men jag satt upp och skrev hela natten.”
”Åh, vad duktig du är!”, säger mamma
imponerat. ”Är det något man får läsa?”
”Det kan du väl få göra...”
Jag gäspar
igen, blir plötsligt jävligt sugen på kaffe och cigg.
”Ville du något särskilt, eller?”, frågar jag
mamma lite otåligt.
”Jag tänkte bara säga att jag är på väg upp
till Stockholm, en kund har bjudit mig till deras sommarstuga. Men jag kommer
hem på söndag, och då tänkte jag att vi kanske kunde kolla på någon sista
minuten-resa till London eller så... Bara du och jag. Vill du det, gumman?”
Mammas
röst är så full av fjäsk och smicker att jag nästan mår illa, men jag vet ju
att hon inte menar något ont.
”Ja, det kan vi väl göra”, säger jag och
tycker faktiskt att det verkar som en helt underbar idé.
”Okej, gumman. Men då ses vi på söndag. Puss, jag
älskar dig!”
”Jag älskar dig med”, säger jag och lägger på.
Det första
jag gör är att gå in i köket och sätta på kaffebryggaren, och medan jag väntar
på att kaffet ska bli klart går jag in i mitt rum och drar på mig lite kläder.
Jag drar
fram en lång, löst sittande jeansskjorta ur garderoben och har den uppknäppt
över ett par knälånga svarta leggings.
När jag är
påklädd roffar jag åt mig mitt ciggpaket och min mobil, hämtar en kopp kaffe i
köket och slår mig ner ute på balkongen i den gassande solen.
Jag tar
fram en vit Prince ur paketet och tänder den.
Det är
Minna som har fått mig att röka dom här cigaretterna, det blir ju lätt så när
man bor ihop en vecka.
Men dom är
egentligen för svaga för min smak, så jag tänker att jag måste ut och köpa nya
idag.
En kopp
kaffe blir tre och en cigg blir fem, och sedan är paketet slut så då måste jag
pallra mig utanför dörren.
Jag tänker
att jag borde sätta på mig lite mer kläder innan jag går, så jag knäpper mig på
den svarta bhn med blå spets som hör till trosorna och över den ett långt lila
linne.
Sedan tar
jag på mig jeansskjortan igen, drar med mig plånbok och nycklar och går ut på
Kungsgatan.
Uddevalla
Centrum är lika överbefolkat som det brukar vara på sommaren, men
förhoppningsvis ser jag inte så bäng ut idag.
När jag
har köpt två paket Lucky Strike på Choko Prince går jag ner till Espresso House
och köper med mig en kycklingmacka hem.
Jag tänker
på Sara och att det inte var längesen vi satt mitt emot varandra på
uteserveringen och hon skrattade åt mig när jag pressade i mig mackan på mindre
än fem minuter.
Men den
stunden är mentalt mycket mer avlägsen än tre veckor, så jag skyndar mig från
cafeét och hem igen.
När jag
kommer in i hallen ringer min mobil, så jag går ut på balkongen där den ligger
kvar på glasbordet och svarar.
”Hallå?”
”Hej, Elin, det är Joakim”, säger min
jobbcoach med glad röst.
Jag
sjunker ner på en av dom två trädgårdsstolarna och tänder en efterlängtad Lucky
Strike.
”Tjenare! Det var ett tag sedan man hörde av
dig. Har du haft, semester eller?”
”Jag har varit i Frankrike med familjen, och
det har varit så skönt! Har du varit på Disneyland någon gång?”
Det har
jag faktiskt varit, med mamma och pappa innan dom skilde sig.
Det var
ingen rolig resa, eftersom att dom bråkade hela tiden, men bortsett från det
var det väl ganska kul.
”För många år sedan”, svarar jag. ”Förstår att
det var roligt för dina barn.”
Jag
blossar en aning stressat på min cigarett, tycker att det här kallpratet är
onödigt samtidigt som jag älskar att ha någon att prata med.
”Men okej Elin, let’s get down to business”,
säger Joakim tillslut. ”Jag har bokat in två arbetsintervjuer åt dig. Nu på
torsdag klockan tio på Coop Forum och tisdag nästa vecka klockan elva på Kicks
ute på Torp.”
”Tack så jättemycket!”, säger jag och känner
mig plötsligt väldigt motiverad till att söka jobb. ”Kicks känns ju lite mer
som min stil än Coop.”
”Ja, vi får väl se hur det blir. Jag har
berättat lite om dig och dom är väldigt positiva båda två, men du får ta med
dig ditt CV med foto och dina avgångsbetyg.”
”Självklart, det här fixar jag!”
Joakim
skrattar till i luren, antagligen åt min entusiasm.
”Sedan har jag bokat in ett möte åt oss på
tisdag nästa vecka klockan ett för att prata om hur det gick på intervjuerna,
och för att antingen avsluta vår kontakt eller ta nya tag. Men du får gärna
ringa mig direkt om du skulle få en anställning.”
Jag ler
för mig själv och fimpar min cigarett.
Tanken
dyker upp i mitt huvud att Joakim är jävligt het för att vara trettiofem och
småbarnspappa med fru, vovve, villa och Volvo.
”Du kan förvänta dig ett samtal innan vi ses”,
säger jag självsäkert. ”Det kommer bli tråkigt att avsluta vår kontakt, men jag
får väl ge plats åt någon annan tonårstjej som behöver akuthjälp av en
snygging.”
”Haha, jag kommer att sakna dig, Elin, när den
dagen kommer.”
Strax
därefter lägger vi på, och jag ser att jag har tre olästa sms.
Det första
jag läser är från Alex.
”Elin, jag kan
inte sluta tänka på dig... Vill du ses idag igen?”
Jag
behöver inte ens tänka efter, självklart är mitt svar ja.
Dom två
andra smsen är från Minna och inkom för drygt en timma sedan.
”Fy fan
för Visbys campingar! Du skulle se all jävla skit dom har släpat hit!”
Och sms
nummer två:
”Jag saknar
dig btw. Ta hand om Fredde åt mig! Eller inte ta hand om, men du fattar. Haha J.”
Jag svarar
inte på smsen, men ler stort för mig själv.
Istället
går jag in i telefonboken och ringer till Alex.
Det börjar
pirra i hela mig när hennes charmiga röst dyker upp i luren.
”Tja bruden!”
”Hej”, säger jag och låter kanske lite för
drömsk, men det får vara så. ”Vad gör du?”
”Har precis käkat lite pizzarester med
brorsan. Så jag har tänkt konstant på dig i alla fall den senaste halvtimmen.
Men pizzan smakade inte lika bra utan ditt sällskap.”
Det pirrar
ännu mer när hon säger så, och jag förstår att jag utan tvekan är förälskad i
den här bruden.
”Åh, du är så söt!”, säger jag och kommer på
mig själv med att låta som ett galet, fjortonårigt Justin Bieber-fan.
Men Alex
bara skrattar.
”När ska vi ses?”, frågar hon.
En knapp
timme senare möter jag Alex på Kampenhof när hon kliver av bussen.
Jag kan
inte låta bli att studera hennes snygga, muskulösa former som framträder
väldigt under det tajta, svarta linnet hon har på sig.
När jag
kramar om henne känner jag att hon luktar Axe och blir, om möjligt, ännu mer
glad att se henne.
”Hej snygging”, säger jag.
”Right back at you, love”, säger hon och
tänder en cigarett.
Jag tar
med mig Alex hem.
Det är
första gången hon är hos mig, så det känns lite extra speciellt.
Jag fixar
mer kaffe och så barrikaderar vi balkongen hela dagen.
När jag
berättar om mina stundande arbetsintervjuer blir Alex riktigt imponerad och ger
mig en mysig kram.
Jag kramar
hårt tillbaka och har riktigt svårt att släppa henne, men tvingas göra det ändå
när hennes mobil ringer.
”Åh, jävlar...”, suckar hon och verkar lika
missnöjd över att behöva släppa taget som jag är.
Jag kan se
att det står Chris with bliss i
displayen innan hon svarar.
”What’s up, grrrl?”, säger hon i luren. ”Du
stör lite, måste jag säga...”
Hon ger
mig ett leende som jag knappast kan låta bli att besvara, jag tänder en
cigarett för att hålla mig sysselsatt.
”Okej, jag hör dig”, säger Alex till Chris.
”Men varför ringer hon inte bara till henne då? Och hur fan kunde du veta att
jag var med henne?”
Alex ser
lite fundersam ut och räcker över mobilen till mig.
”Sara vill tydligen prata med dig.”
Jag känner
mig lika fundersam som Alex ser ut när jag greppar hennes mobil och för den
till örat.
”Hallå?”
”Hej”, säger Sara. ”Chris hörde av Johannes
att du och Alex börjat umgås.”
”Jaha?”, säger jag frågande och blossar
irriterat på min cigg.
”Är det något på g mellan er, eller? Det lät
så på honom.”
Hennes
röst dryper av avund och jag ger ifrån mig en djup suck, känner att det är lika
bra att säga som det är.
”Ja, det kanske är det.”
”Vadå ‘kanske’?”
”Jag vet inte riktigt, men jag gillar henne
jättemycket.”
Jag ger
Alex en blick, ser att hon ler och rodnar.
”Så, du är bi?”, frågar Sara.
”Varför vill du veta allt det här, Sara?”,
säger jag irriterat. ”Du är helt tyst i flera veckor och sedan ringer du och
korsförhör mig... Det är inte riktigt schysst av dig.”
Hon svarar
inte, utan säger att hon måste lägga på och i nästa sekund har hon klickat mig.
”Vad ville hon?”, frågar Alex.
”I guess the word is out”, säger jag
eftertänksamt. ”Hon frågade om det är något på g mellan oss, och du hörde ju
vad jag svarade. Chris hade tydligen hört det av Johannes.”
Alex ser
alldeles chockad ut.
”Vad exakt hörde hon av Johannes? Hon har inte
snackat med mig om det.”
”Han har tydligen sagt att vi umgås, och det
stämmer ju.”
Hon nickar
och ser sedan rakt in i mina ögon, jag bländas av hennes otroliga utstrålning.
”Är det något på g mellan oss, Elin?”
”Jag vill att det ska vara det”, svarar jag
och tar hennes hand, smeker med tummen över handryggen.
Sedan
kysser jag henne.
Jag är
helt opåverkad, men ändå tvekar jag inte.
Mötet
mellan våra läppar är så intensivt att jag sveps med och sätter mig gränsle
över henne och sticker in tungan i hennes mun.
Precis när
jag ska dra av henne linnet ringer min mobil, och jag stönar till.
”Men vad fan är det nu då!?”, utbrister jag
irriterat och sträcker mig efter telefonen.
Vi båda
brister ut i ett klingande skratt.
”Hallå?”, svarar jag.
”Hej gumman”, hörs Annas röst i luren. ”Jag
har snackat med Sara. Är du bi och på g med Alex?”
Hon låter
överraskande positiv och jag skrattar ännu mer.
”Ja, jag är nog det.”
”Okej. Fan, vad underbart! Vet Minna om det
än?”
”Nej, och jag skulle uppskatta om du inte sa
någonting till henne. Jag vill berätta själv.”
Jag hoppar
ner från Alex knä och sätter mig ner på min stol igen.
Plötsligt
drar Alex av sig sitt linne och sitter sedan där bredvid mig i bara
bikiniöverdel och jeansshorts, och jag håller på att smälla av.
”Anna, kan jag ringa dig senare?”
”Kan jag komma till dig i kväll, runt åtta?”
”Visst, gör du det”, säger jag och klickar
henne.
Alex ger
mig en frågande blick.
Jag ser på
henne en stund, kan inte slita blicken från hennes svagt solbrända, nästan
bara, överkropp.
”Fy fan, vad snygg du är, alltså”, får jag
fram efter några sekunders tystnad.
Alex Fredag v4
Äntligen fredag.Jag har jobbat konstant dom senaste tolv dagarna, med undantag för någon ledig dag emellanåt.
Måndag och tisdag jobbade jag inte, utan träffade Elin, vilket jag ska göra idag igen.
Det känns som om det är det här mitt liv handlar om just nu.
Jobb och Elin.
Chris hör jag knappt av under den här tiden, jag gissar på att hon har fullt upp med sin Sara.
Överlag är jag riktigt trött efter denna och förra veckan hektiska schema.
Jag ser mig själv i spegeln, en tjej i bara kalsonger och svart, rufsigt hår ser tillbaka på mig.
”Tja”, säger jag prövandes och bränner av ett riktigt tandkrämsreklamleende.
Nej, fyfan. Så kan jag verkligen inte säga eller se ut.
Inte för att jag vet riktigt vad jag övar inför, men..
Jag har satt på en skiva med Gorillaz i bakgrunden som jag klär på mig och fixar i ordning mig till.
Johannes åkte tillbaka till Norge igen i tisdags, trots att han egentligen är ledig drygt en vecka till.
Han har sin tjej Line där uppe.
Hon är en relativt ny flickvän, dom träffades förra gången han var där för två veckor sen.
Jag fattar att han vill upp och spendera lite ledig tid med henne.
Denna gången ska han bara vara där uppe och jobba en vecka, inklusive denna veckan.
Sedan har han semester.
När jag känner mig tillräckligt snygg i mina baggyshorts och min tighta svarta tröja, den med halvlånga ärmar, drar jag på mig mina sneakers och lämnar lägenheten.
Jag ska möta Elin på torget om en kvart, så jag börjar gå ner mot stan.
När jag närmar mig pizzeria Fyrkanten kan jag se henne på håll.
Hon är snygg i uppsatt hår och klädd i en svart, ganska kort klänning.
På fötterna har hon högklackade, svarta mormorskängor, och hela hennes uppsyn gör mig oerhört tänd.
Hon lyser upp när jag glider in framför henne och ler.
”Alex!”
Hon studerar min kropp, mitt ansikte, får något rovdjurslikt i blicken.
Jag tror jag vet vad det är för känsla hon känner.
Hon vill ha mig, so bad, men det kommer alltid något emellan.
Gudarna ska veta att jag känner samma hunger.
Hårt pressar jag läpparna mot hennes, kysser dom passionerat.
En stund står vi bara där i vår egna lilla värld, jag känner det som att jag och Elin har blivit ett där på torget i eftermiddagssolen
Men kyssen tar slut, byts ut mot en varm blick och ett generat leende.
”Förlåt, men jag var tvungen. Du är så vacker.”
”Och du, min herre, är väldigt stilig.”
Jag skrattar åt att bli kallad ’min herre’, tittar busigt på Elin.
Hon ser lite frågande ut.
”Vart ska vi gå?”, frågar jag
”Ner till hamnen. Jag har en flaska vin med mig.”
I tystnad promenerar vi ner mot Riverside, det enda som hörs är våra andetag.
När vi hittar en lämplig sittplats slår vi oss ner i gräset och korkar upp flaskan.
Elin har glömt att ta med sig glas, så vi dricker direkt ur.
Varje gång hon skickar flaskan till mig känns det som om vi indirekt kysser varandra, så fort jag höjer flaskan till munnen kan jag känna hennes saliv mot tungan.
Det känns intimt på något sätt.
När vinet är nästan uppdrucket lägger vi oss ner på rygg bredvid varandra i gräset och ser upp mot den rödfärgade himlen.
Elin vänder sig mot mig, smeker min mage under tröjan.
Hennes fingrar vandrar ner mot kanten på mina kalsonger, hon drar lite i dom.
Jag stönar lågt, lägger min hand ovanpå hennes.
”Elin..”, mumlar jag. ”Ligg still.”
Försiktigt lyfter jag upp Elin och hon sätter sig gränsle över mig.
Hon för in handen under min tröja en andra gång, rör vid mina magmuskler.
Med ena handen släpper hon ut sitt långa hår, det faller ner i mitt ansikte när hon böjer sig fram för att kyssa mig.
Det kittlas mot mina kinder, men det är inte i närheten av hur det pirrar i mitt mellangärde.
Jag kan känna elektriciteten från våra kroppar i luften, det liksom sprakar om oss.
Min mobil i väskan börjar ringa till tonerna av The Runaways California Paradise, men jag svarar inte.
Musiken passar bra till situationen vi befinner oss i.
Våra kyssar blir allt mer våldsamma och passionerade, jag kan känna hur jag skakar av upphetsning.
Hennes händer vandrar upp över min mage, närmar sig brösten.
Jag håller andan, trots att jag vet att jag inte kan förbereda mig för det som snart ska hända.
Men, och det finns en jävla massa men, så sätter någon en fot bredvid mitt huvud och jag öppnar ögonen.
Jag blir först chockad när jag stirrar upp mot ett skäggigt mansansikte, men jag inser snabbt att det är Fredrik.
”Jävlar vad du skräms!”, säger jag och Elin kliver av mig, sätter sig ner. ”Varför går du runt här?”
”Jag är på väg från jobbet, du vet, Sportlife..? Det här är typ närmsta vägen hem.”
Jag vet mycket väl vart han jobbar, jag går själv på gymmet där ganska regelbundet.
”Vad gör ni då?”, frågar han sen.
”Dricker lite vin och sådär.”, svarar Elin och tänder en cigg.
”Trevligt, trevligt. Jag ska hem jag, är jävligt trött.”
Vi kramas hejdå och lovar att vi ska ses snart, sedan går han.
Kvar är jag och Elin och jag vet inte vad jag ska säga nu.
Fredrik kom verkligen och störde, det finns det inget tvivel om.
Jag känner att jag inte riktigt vågar närma mig Elin så intimt igen idag, så vi återupptar vindrickandet och bara pratar och skrattar i flera timmar.
När det börjar bli riktigt sent måste både Elin och jag hem, och jag vill så gärna be henne sova över, men jag får inte fram det.
När vi skiljs åt vid torget kysser jag hennes kind och kramar om henne en lång stund.
Hon doftar så gott och är så mjuk mot min kropp att jag blir alldeles snurrig.
”Jag ringer dig”, lovar jag.
”Och jag svarar”, säger hon.
Med ett leende vänder jag mig om och börjar gå mot Tureborg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar