You Spin Me Round (Like A Record Baby) part 1

Ah, now I don't hardly know her

    But I think I could love her

         ________________________________________

   Alex’ och Johannes’ lägenhet, Uddevalla, Present Day.

Johannes slänger upp dörren till mitt rum och stormar in.

 ”Alex! Vad fan sitter du här och möglar för? Det är fest!”

Jag bara blänger på min bror.

 ”Dude, titta inte på mig sådär. Kom ut i köket och ta en öl med mig!”

Ett flin sprider sig i mitt ansikte och jag reser mig från sängen, följer med honom ut.

I vardagsrummet är festen i full gång och lägenheten fullständigt kryllar av fulla ungdomar.

Johannes går in i köket och hämtar två öl, slänger åt mig den ena.

 ”Thanks, bro.”

 ”Drick och var glad, vetja!”

Jag hinner inte svara innan någon glider in bakom mig och lägger armen om mina axlar.

 ”Chris?”, säger jag och vänder mig om.

 ”Såklart”, svarar hon och tar en klunk av starkcidern hon har i handen.

Hon fyrar av ett stort leende och skakar på huvudet så att hennes midjelånga rastaflätor yr omkring henne.

 ”Kommer Elin idag eller?”, frågar hon sedan.

 Lyckligt nickar jag och Chris kramar om min axel.

Sara dyker upp och lägger armarna om Chris bakifrån, kysser henne i nacken.

 ”Hej Sara”, säger jag lite osäkert.

 ”Tja, läget?”

 ”Jorå, det är bara bra. Själv?”

 ”Kär och lycklig.”

Chris ger Sara en mjuk kyss på kinden och ser alldeles salig ut.

Jag känner mig ganska missanpassad så jag säger att jag ska ut och röka, lämnar dom ensamma i hallen.

Medan jag står på balkongen och blossar på min cigarett hör jag att det ringer på dörren till lägenheten.

I bröstet börjar mitt hjärta slå hårt och snabbt, fort fimpar jag ciggen och smätter iväg den över balkongräcket.

Elin

 Minna slänger i väg en öppnad ciderburk åt mitt håll och jag fångar den precis innan den hinner träffa min näsa.

Mina händer blir alldeles blöta, men jag bara skrattar.

 ”Förlåt!”, skriker hon och slår handen för munnen.

 ”Va fan, vi behövde lite action!”, tjoar Anna.

Hon sträcker upp armarna i luften och snurrar flera varv.

Vi är ganska fulla alla tre och lägenhetshuset framför oss verkar sträcka sig ovanför molnen.

Någonstans därinne pågår Alex‘ och Johannes’ fest, men i mitt berusade tillstånd har jag faktiskt glömt vilken våning dom bor på.

Trots glömskan och berusningen längtar hela min kropp efter Alex.

Vi har inte setts sedan igår eftermiddag, alldeles för längesedan.

Minna fimpar sin upprökta cigg och drar fingrarna genom sitt långa blonda hår.

 ”Brudar, nu går vi in”, säger hon bestämt.

Vi går fram till porten och jag knappar in portkoden, vi ramlar in i trappuppgången.

Ingen av oss kan sluta skratta och jag känner på mig att den här kvällen kommer att bli helt fantastisk.

Johannes öppnar för oss när vi ringer på dörren.

Han är riktigt snygg i sin svarta tröja med grått tryck och ett stort leende på läpparna.

Jag är tydligen inte den enda som slås av hans snygghet, för Anna slänger sig om halsen på honom och ger honom en blöt kyss.

 ”Chilla, Anna”, säger han besvärat. ”Jag har ju flickvän nu.”

 ”Men hon är inte här nu, eller hur?”, säger Anna ger honom ett leende.

Jag flinar åt min vän och hennes uppenbara sexbrist.

 ”Jo, faktiskt”, säger Johannes och ger mig en kram.

Alex

Jag skyndar in i hallen och skiner upp när jag ser Anna, Minna och Elin.

Direkt när Elin får syn på mig ger hon ifrån sig ett litet glädjetjut och kastar sig om min hals, slår benen om min midja.

Jag lägger händerna under hennes rumpa och trycker upp henne mot väggen, hon smeker mig i nacken och kysser mig hårt.

 ”Jag har saknat dig”, mumlar hon mot mina läppar.

 ”Jag har saknat dig med. Men du är här nu, babe.”

 Försiktigt släpper jag ner henne på golvet igen och hon för in händerna under min vita skjorta, smeker min mage.

Hon närmar sig linningen på mina kalsonger och jag stönar lågt.

 ”Elin, vill du ha en öl?”, frågar Johannes som plötsligt dyker upp från ingenstans.

Jag suckar och ger min bror en sträng blick.

 ”Stör jag igen?”, frågar han flinandes.

 ”Ja, Johannes, det gör du. Men jag tar gärna en öl.”, svarar Elin i mitt ställe.

______________________________________________________

                           

Hasselbacken, Uddevalla, two months earlier

Alex Onsdag v 1

Fredrik sträcker på sig bredvid mig i gräset, gäspar.

 ”Fan, somnade jag eller?”

Jag flinar lite och tar ett bloss på min spliff.

 ”Ja, det gjorde du.”

Han skakar roat på huvudet och sätter sig upp.

 ”Ska du somna varje gång vi röker på?”, viskar jag retsamt.

Han knuffar till mig så att jag hamnar på rygg, skrattandes.

Det är en varm sommardag, det är bara några dagar sen jag tog studenten och livet leker.

Fredriks mobil börjar vibrera i hans jackficka och jag kastar mig efter den, ser att han fått sms av Minna.

 ”Alex! Ge mig mobilen!”

 ”Vänta lite bara!”

Jag öppnar smset, läser genom det.

 ”Hej sexy boy! Vad gör du? Jag är med brudarna på stan och undrar om du vill ses? Kisses!”

Jag fnissar åt Fredriks min när jag kastar mobilen till honom.

 ”Naaaw, vad gulligt, fredde sexy boy!”, retas jag.

 ”Äsch, lägg av, Alexandra..!”

Jag fnyser.

 ”Alex. Jag heter Alex.”

 ”Vet jag väl! Men det är roligare att mobba dig.”

 ”Men vad ska du svara då?”

Han stirrar ner på mobildisplayen, biter sig själv i läppen, fundersamt.

 ”Skriv bara att vi är i parken och att dom kan komma hit, vafan..”

Han nickar sakta, jag himlar med ögonen, skrattar lite.

Till slut börjar han skriva, jag hänger över hans axel för att se vad.

Han luktar rök, sol och AXE med en underton av majja. En ganska mysig sommardoft.

När han tryckt på sänd drar jag ner honom i gräset och en ytterst jämn brottningsmatch bryter ut.

Jag avgår till slut som segrare, föga förvånande.

Fredrik skrattar så att han håller på att tappa andan där jag sitter gränsle över honom och gör någon sorts segerdans med överkroppen.

På håll kan jag se Minna och dom andra på väg hitåt, så jag rullar av Fredrik och tänder en cigarett.

 ”Lovers på ingång.”, säger jag och studerar intresserat transformeringen från busiga, mjuka Fredrik till självsäkra, tuffa Fredde.

 ”Tjena brudar!”, tjoar han när Minna, Sara, Anna och Elin slår sig ner i en halvring framför oss.

Minna sätter sig i hans knä direkt och kysser honom tillräckligt ingående för att jag ska vilja titta bort.

Istället hälsar jag på dom andra och tar tacksamt emot en starköl när Elin erbjuder mig en.

När jag sträcker mig efter den råkar min hand vidröra hennes och jag är helt övertygad om att jag kunde känna elektriciteten i luften.

Hennes blåa ögon ser in i mina för en halv sekund, men jag kan inte avgöra vad blicken betyder.

Antagligen ingenting. Vänner kan se varandra i ögonen.

 ”Tack!”, säger jag och nickar, öppnar burken, tar två stora klunkar.

 ”Lugnt”, svarar Elin och ler.

Sedan vänder hon sig bort när Anna rycker i hennes tröjärm och frågar henne något.

Strax därpå verkar de båda vara djupt inne i en diskussion.

Jag känner mig lite ensam nu när Fredrik bara har ögon för Minna.

Jag halar upp mobilen ur fickan och slår numret till Chris.

Hon svarar efter tre signaler.

 ”What’s up grrrl?”

 ”Bro, det är chill. Vad gör du?”

 ”Tar mig en eftermiddagsspliff med Amber!”

Jag vet inte vem Amber är, men det är kanske inte så konstigt.

Varje gång man pratar med Chris har hon en ny brud.

 ”Ni kan inte komma ner och chilla lite i Hasselbacken då?”, frågar jag.

Man hör hur C lägger fram idén för Amber, men mumlet i bakgrunden kan jag inte påstå att jag förstår något av.

Efter drygt en minut är Chris tillbaka i luren.

 ”Vi kommer. Sit tight, okey?”

Jag skrattar till och lägger på.

När jag åter riktar min uppmärksamhet mot gruppen av människor runt om mig lägger jag märke till att Elin ännu en gång nästan stirrar på mig.

Nervöst tar jag några klunkar öl som svider i halsen och försöker se oberörd ut.

Jag sväljer ljudligt ett par gånger innan jag öppnar munnen.

 ”Hur är läget då?”, frågar jag Elin så avslappnat jag kan, men ångrar mig direkt.

Fan vad mesigt det lät.

Men Elin bara ler.

 ”Det är bra. Trevligt med iskall dricka och sällskap i solen. Vad mer kan man begära?”

 ”Indeed!”, säger jag och slår min burk mot hennes vinflaska.

Något halvmagiskt inträffar sedan när vi lägger oss ner i gräset bredvid varandra och ser upp mot den blåa, molnfria himlen.

Våra armbågar vidrör varandra och jag kan känna håret på mina armar och i nacken resa sig som ett resultat av den kraftiga rysningen jag får.

Jag vet inte om Elin märker något, men hon ger i alla fall inga som helst signaler om att hon skulle veta varför mitt hjärta slår nästan smärtsamt hårt innanför bröstkorgen.

Vi ligger där en bra stund ända tills något, eller snarare någon, plötsligt skymmer solen.

 ”Babe!”, flinar Chris och drar upp mig på fötter. ”Jag har saknat dig fan! Det här är Amber förresten.”

Jag vänder mig om för att hälsa och finner mig själv stå ansikte mot ansikte med en vacker, mörkhyad tjej i dryga tjugofemårsåldern. 

Chris har lagt handen om hennes nakna midja, väldigt nära kanten på Ambers stringtrosor.

 ”Amber, det här är min boyfriend Alex. Alex, det här är supersnyggingen Amber.”

 ”Tja”, säger jag och känner mig lite förvirrad.

Vad är det meningen att jag ska göra nu?

Men jag behöver inte fundera så mycket på det för dom båda slår sig ner bland oss och Chris börjar prata om något med Sara samtidigt som Amber har lagt sig ner med huvudet i hennes knä.

Jag ser mig omkring och inser att alla mina närmaste är samlade.

Ändå känner jag mig ensam.

Alex Fredag v1

Jag sitter i soffan hemma i min lägenhet med Fredrik,

Vi spelar Resident Evil 5 på mitt Xbox och Fredrik är djupt inne i spelet.

På ett ganska så snyggt sätt skjuter han en Chainsaw Majini i huvudet med sitt shotgun så att den dör, och vänder sedan blicken åt mitt håll.

 ”Jag tog honom, Alex. Det gjorde jag fan!”

 ”Mm”, svarar jag och skjuter ihjäl en zombie som precis ska till att anfalla Fredriks försvarslösa karaktär. ”Snälla, kan du koncentrera dig? Du kommer dö annars!”

Fredrik återvänder stressat till skärmen och hinner precis avvärja ännu ett anfall.

 ”Vi är ett jävla team alltså!”, utbrister han glatt när vi når nästa savepoint.

Jag pausar spelet och ser på min vän, sedan på klockan på väggen.

 ”Jävlar!”, svär jag, ”Jag måste skynda mig, jag börjar jobba om en halvtimme!”

 ”Jag kan köra dig om du vill?”

Medan jag letar fram mina arbetskläder svär jag högt över min egen dumhet när det gäller tidsplanering.

Jag har precis en kvart på mig att ta mig till jobbet när jag gjort mig i ordning, så vi hoppar in i Fredriks bil och han släpper av mig vid Klippans boende för utvecklingsstörda.

 ”Tack för att du körde mig, verkligen.”, säger jag tacksamt och öppnar bildörren.

 ”Det är lugnt.”

Mina arbetskamrater Mia och Katrin sitter i allrummet och dricker kaffe när jag kommer inrusandes.

 ”Du hann idag igen”, säger Mia roat när jag slänger mig ner på stolen mittemot henne.

 ”Såklart.”, svarar jag och häller upp kaffe i den tomma muggen på bordet. ”Hur har det gått idag? Några problem?”

Båda ser ut som om dom tänker efter en stund.

 ”Tja..Martin fick ett utbrott förut, men jag tog ut honom på en promenad och han lugnade ner sig rätt fort.”, säger Mia. ”Annars är allt lugnt.”

Medan jag dricker upp mitt kaffe dyker Cecilia upp med sin rullator.

Hon skiner upp och ler ett tandlöst leende när hon ser mig.

Så snabbt hon kan skyndar hon sig fram till mig och ger mig en kram.

Det här är varför jag gillar att jobba med människor.

All den här villkorslösa kärleken, alla kramar, alla fina ord.

Och självklart mina underbara arbetskamrater.

Jag kan inte komma på något jag hellre skulle syssla med.

Eftermiddagen och kvällen går relativt fort, särskilt nu när vi är tre man på åtta boende.

Jag lagar ugnspannkaka till middag, städar i Eriks rum, tar hand om Elsas tvätt och tar en kort promenad till Konsum med rullstolsbundna Alexander, som alltid påpekar hur lika våra namn är.

Eftersom det är fredag dukar vi sedan upp med popcorn och läsk framför tvn, vilket alltid är lika uppskattat.

Precis innan läggdags drar Martin mig åt sidan och berättar att han ska åka och äta glass med sin kontaktperson Robert nästa dag.

 ”Det låter ju jättekul”, säger jag entusiastiskt. ”Lova att du äter lite glass för mig också!”

Han skrattar och säger att han ska köpa chokladglass som han vet att jag gillar.

Det är fascinerande hur bra minne dom har när det gäller någon som dom tycker om.

Jag är glad att dom boende känner sig trygga tillsammans med mig.

Klockan halv tio är mitt pass slut, så jag säger hejdå till Marianne som ska jobba natten och sätter mig på femman hem.

När jag kommer innanför dörren till lägenheten ligger Johannes på soffan med sin flickvän to be, Sofia, i famnen och ser på film.

Jag hälsar på dom snabbt och går sedan in på mitt rum.

Chockad skriker jag till när jag märker att Chris ligger på min säng och röker.

Från vardagsrummet kan jag höra hur Johannes flabbar till.

 ”Din jävel!”, skriker jag åt hans håll. ”Du kunde ha förvarnat mig!”

Chris skrattar också och sätter sig upp så att jag kan slå mig ner på sängen.,

 ”Vad gör du här?”, frågar jag, fortfarande lite skärrad.

 ”Chillar. Johannes släppte in mig. Jag har väntat på dig.”

 ”Och..ehm..nu är jag här.”

Jag måste verkligen se förvirrad ut, för Chris viker sig dubbel av skratt när hon ser på mig.

När hon till slut hämtat sig slår hon till mig löst på axeln med knytnäven och frågar mig hur min dag har varit.

 ”Jadu..idag har jag köttat sisådär några hundra zombies, lagat mat, städat, tvättat, socialiserat mig..du vet..”

 ”Alltihop på jobbet eller? Även zombiesarna?”

 ”Ja, Chris. Jag mördade zombies på jobbet. Som vilken annan dag som helst.”

Nu kan jag faktiskt inte låta bli att skratta jag också.

Det är rätt soft att träffa Chris såhär efter en lång arbetsdag när man är trött och behöver skratta lite.

Hon rufsar om mitt korta, svarta hår och trycker ner sin keps över mitt huvud.

 ”Titta där, sicken snygging! Riktigt gangsta!”

Jag blänger på henne.

 ”Om det är någon som är gangsta så är det väl ändå du?”, frågar jag och syftar på hennes militärmönstrade byxor, vita linne och många tatueringar. ”Särskilt med tanke på att du är latina.”

Hon ler, jag vet att hon är stolt över sitt ursprung och honungsfärgade hy.

Chris stannar hos mig tills hon får ett sms av någon Sanna som jag aldrig har hört talas om.

 ”Plikten kallar!”, säger hon och drar på sig skorna.

 ”Plikten?”

Hon flinar, blinkar mot mig med ena ögat och går ut genom dörren, försvinner ner för trapporna.

Trött stänger jag dörren om henne och går in på mitt rum för att sova.

Det sista jag tänker på innan jag somnar är Elins blåa ögon.

Alex Lördag v 1

Jag höjer på ögonbrynet åt Chris ord i telefonen.

 ”Dubbeldejt?”, frågar jag skeptiskt.

 ”Mannen, jag fattar hur löjligt det låter, okej? Men jag har fixat en smokin’ hot brud till dig. Hon förväntar sig inte finmiddag direkt, om du förstår vad jag menar? Vad säger du?”

Jag suckar, både roat och besvärat.

 ”Ja, okej då. Var och när?”

 ”Ikväll, my place.”

 ”Ska vi äta middag hemma hos dig?”

Min skepticism vet inga gränser.

 ”Äta middag?”, suckar C. ”Vem har pratat om middag?”

Jag brister ut i skratt.

 ”Jaha, jag fattar. När ska jag vara hos dig då?”

 ”Typ..åtta?”

 ”Okej, vi kör på det. Jag drar med mig vin.”

Vi lägger på och jag slänger mobilen på soffbordet.

Det är tur att det är lördag och att jag inte ska jobba igen förrän på måndag.

Det är drygt två och en halv timme kvar tills jag ska vara hos C, så jag bestämmer mig för att masa mig upp från soffan och bort från tvn där jag spenderat i princip hela min dag och ta en dusch.

Jag kliver ur mina mjukisbyxor och drar av mig mitt linne, ställer mig i duschkabinen och slår på vattnet.

Trettioåttagradigt vatten forsar ner för mina axlar, mina bröst, min mage, ja..hela min kropp,.

Det är skönt, så jag bara står där en tag innan jag börjar raka mig och tvätta håret.

Jag vet inte hur länge jag egentligen står där inne, men det är antagligen en bra stund.

När jag gjort det ställer jag mig framför helfigursspegeln i mitt rum, studerar min helrakade kropp ingående.

Jag vet att jag ser bra ut.

Jag har fina former, är lagom muskulös och fint solbränd.

Mina tatueringar är grymma och likadant med mina piercingar.

Ändå har jag så svårt att välja kläder när jag ska göra det.

Till slut bestämmer jag mig för ett par svarta shorts med stora fickor och ett långt vitt linne.

Om jag känner Chris rätt så har hon rotat fram någon sorts blond, ganska tjejig flata som bara älskar  grabbiga tjejer. 

Det är ungefär vad jag brukar få i nätet, so to speak.

Eftersom klockan börjar närma sig halv åtta känner jag mig rätt stressad.

Snabbt lägger jag på lite kajal, blåser håret och stylar det.

Det tar tid att se ut som om man precis vaknat.

Eller att se nyknullad ut, som C kallar min look.

Det tar drygt en tio minuter att gå till Chris, så jag hinner lätt smälla i mig en macka innan jag går i alla fall.

Trots det ringer Chris mig när jag är på väg ner till stan och hennes lägenhet och frågar vart fan jag håller hus.

 ”Jag står utanför porten okej? Ska bara röka upp så kommer jag.”

Hon fnissar till i luren och jag kan höra henne be någon att lägga av, så jag bara skakar på huvudet och klickar henne.

Snabbt röker jag upp.

Chris är uppenbart påverkad när hon släpper in mig i hallen, och hon har en tjej bakom sig.

 ”Dude, du kom! Kom in, för fan! Det här är Jessika, min dejt för ikväll.”

Jag hälsar på den mörkhåriga tjejen som C numera har lagt armen om.

 ”Kira sitter där inne, hon väntar på dig.”

Jag tar upp min vinflaska ur väskan och går ut i vardagsrummet.

Mycket riktigt sitter där en smal, blond tjej med vita jeans och ett babyblått linne.

Tveksamt drar jag Chris åt sidan.

 ”C, är Kira verkligen lebb? Hon ser snarare ut som killarnas number one, liksom...?”

 ”Ta det lugnt. Hon är bi, och hon har varit med andra tjejer. Have fun, bara!”

Jag sväljer hårt en gång och sätter mig ner bredvid Kira på Chris soffa.

Var Chris i egen hög person har tagit vägen vet jag inte.

Så det här är en dubbeldejt alltså?

 ”Hej, Alex.”, hälsar jag.

 ”Kira.”

Hon har sexiga, rödmålade läppar kan jag se nu på nära håll, läppar jag nog inte skulle ha några problem att kyssa.

Jag skruvar av korken på min vinare, tar några klunkar, frågar om Kira vill ha.

Det vill hon, så vi skickar laget runt tills den är drygt halvfull.

Kira verkar tycka att det räcker, för hon ställer flaskan på bordet och gränslar mig.

 ”Så..”, viskar Kira. ”Du gillar tjejer?”

 ”Yep. Girls, girls, girls, you know.”

Hon skrattar till och kysser mig på halsen.

Jag förstår vad det är som pågår, och jag blir rätt tänd när hon gör så.

Jag för in mina händer innanför hennes linne och smeker hennes mage och höfter.

När jag väl fått av henne det babyblåa linnet är hon riktigt sexig i sin svarta spetsbh

och platta mage.

Hon har en ring i naveln som blänker till i skenet från dom tända ljusen på bordet.

Chris har en enda regel.

Om vi båda har en tjej över så är sängen hennes, och soffan min.

Utöver det så får jag göra vad fan jag vill i den.

Och det tänker jag göra också.

 ”Du, du är jävligt het”, sluddrar Kira och tar mitt ansikte mellan sina händer, kysser mig.

 ”Du är inte så dum du heller”, får jag fram mellan tungkyssarna.

 ”Jag älskar verkligen flator som är lite grabbiga liksom. I guess that’s why I’m bisexual.”, säger Kira.

Jag hyschar henne och vi kysser varandra igen, min hand smeker uppför Kiras lår utanpå byxorna.

 ”Do you know how to fuck, loverboy?”, frågar hon upphetsat.

 ”Åh, nog vet jag det.”

Hårdhänt puttar jag ner Kira på soffan och drar av henne jeansen.

Kiras rödmålade läppar ler när jag slänger dom på golvet och sedan gör samma sak med hennes trosor.

 ”Come get me tiger!”, stönar hon när jag sakta börjar kyssa mig uppför hennes ben.

När jag kommit så långt som till att jag till slut börjar slicka henne tror jag nästan att hon ska svimma.

Det enda hon får fram är stönanden, men det gör inget, det har alltid varit ett tecken på njutning.

Elin Måndag v2

Jag vaknar långsamt och öppnar mina ögon försiktigt.

När jag bländas av solljuset som sipprar in genom springorna i den trasiga persiennen förstår jag att klockan är långt över det ”tidigt” som jag lovade min jobbcoach att vara på arbetsförmedlingen.

Mycket riktigt har jag tre missade samtal från honom, så jag ringer upp och talar in ett meddelande på telefonsvararen, säger att vi får ta det en annan dag i stället.

Jag är inte alls så ambitiös som jag borde vara när det gäller mitt jobbsökande.

Troligtvis kommer det inte bli så svårt för mig att få ett arbete eftersom att mina tre år på handelsprogrammet på gav toppbetyg, men jag orkar bara inte just nu.

Jag är helt utmattad efter mitt hårda pluggande på gymnasiet och nu vill jag ta en liten paus.

Och festa så mycket jag bara orkar.

Jag segar mig upp ur sängen och tar en snabb dusch.

Lägenheten är som vanligt tom och välstädad, men jag hade hellre velat att den var stökig och fylld med liv.

Min mamma jobbar alldeles för mycket och när hon inte jobbar så städar hon.

Det har väl blivit lite av en ond cirkel för henne.

Hon har hållit på såhär ända sedan vi flyttade ifrån min pappa för snart tio år sedan, och jag har tyvärr inte världens bästa relation med mamma.

Den som har fått mig att känna trygghet och kärlek dom senaste tio åren är min underbara mormor.

Hon tar alltid emot mig med öppna armar, det enda som finns att hämta hos mamma är pengar.

Jag kan väl inte direkt säga att jag lider av det här, men jag önskar att mamma hade gett mig lite mer uppmärksamhet och lite färre hundralappar.

När jag torkat håret och dragit på mig ett par svarta tights och en mörklila skjortklänning ringer äntligen min mobil.

 ”God morgon!”, svarar jag.

 ”Visst, morgon...”, hörs Saras röst i luren. ”Du vet att klockan är halv två, babe?”

 ”Ja, men för mig är det morgon”, säger jag och går in i badrummet, drar på mig lite svart kajal och mascara.

 ”Ska vi ta en fika? Eller frukost för dig, kanske?”

 ”Gärna”, svarar jag och längtar ut ur den tomma lägenheten.

 ”Great, då ses vi på Espresso House om en halvtimma. Puss, hej!”

Vi lägger på och jag avslutar min sminkning genom att stryka på mig ett genomskinligt läppglans.

Sara studerar mig medan jag hungrigt pressar i mig en kycklingmacka.

Ett leende sprids på hennes rödmålade läppar när jag tar sista tuggan, knappt fem minuter efter att vi slagit oss ner på uteserveringen.

 ”Sluta flina”, klagar jag. ”Jag har inte ätit något sedan igår eftermiddag!”

 ”Förlåt”, säger hon och drar fingrarna genom sitt röda hår. ”Det såg så roligt ut, bara.”

 ”Shut up!”

Vi båda bryter ut i ett litet skrattanfall, men tystnar ganska snart.

Sara tar upp ett Marlboropaket ur sin väska och räcker mig en cigarett, tänder en egen.

 ”Tack. Hur kunde du veta att mina var slut?”

Hon blänger på mig och blåser ut cigarettrök i mitt ansikte.

 ”Du lånade av mig hela kvällen igår”, påminner hon. ”Kommer du inte ihåg någonting, eller?”

 ”Knappt”, svarar jag sanningsenligt. ”Gustafs röka var ganska mäktigt, alltså...”

Plötsligt hör vi någon ropa våra namn och en kille med långt, blont, lockigt hår och trasiga stuprörsjeans glider in på uteserveringen och fram till oss.

 ”När man talar om trollen”, säger Sara. ”Tjena, Gurra!”

 ”Vadå ‘talar om trollen’?”, frågar han och sjunker ner på bänken bredvid mig.

 ”Jag berömde just ditt röka”, säger jag och ger honom en kram.

Han flinar.

 ”Jag har en hel del kvar. Ska vi dra någonstans och ta en spliff, eller?”

Vi tycker att det låter som en helt utmärkt idé, så jag och Sara dricker upp vårt kaffe och vi lämnar Espresso House tillsammans med Gustaf, går hem till honom.

Jag slänger mig ner på hans halvtrasiga soffa, aktar mig för den vassa fjädern som sticker upp mitt i.

Gurra rullar en spliff och tänder den, skickar runt den.

”Tre bloss, sen skicka?”, frågar jag och tar ett bloss.

Han nickar.

När den är slut tänder vi en till, för att bli riktigt borta.

Två spliffar senare sitter jag och fnissar åt något, men vet inte vad.

Sara sitter bredvid mig, på andra sidan fjädern, och försöker säga något, men får inte ur sig ett ord.

Istället brister vi alla ut i gapskratt.
”Mat…”, mumlar Gurra och försvinner ut i köket.Jag hör hur han grejar med något men orkar inte gå och se efter.En liten stund senare kommer han tillbaka med en bunke kladdkakesmet.

”Åh, Gurra, du är bäst. Jag skulle kunna kyssa dig! Åh, smet..”, säger jag drömskt och tar en av skedarna, smakar på smeten.
”Choklad, Gurra, hehe..”, fnissar jag och slickar av min sked.

Sara bara glor på oss, verkar inte fatta att vi har munchi.

”Smet, Sara!”, utbrister jag och kletar choklad runt hennes mun.

När hon slickar sig om läpparna verkar det gå upp för henne.

”Oh..”, mumlar hon och sliter åt sig en sked.

Jag bara skrattar och ser mig omkring, vart fan är Gurra nu då?

”Gustav?”, ropar jag och fnissar lite.

”Jag är här”, svarar han och dyker upp i dörröppningen.

I famnen har han massa filmer.

”Scooby Doo.”, säger han allvarligt. ”Vi ska se på Scooby Doo.”

”Okej, det blir jättebra.

Han sätter på filmen och rullar en spliff till, det blir en extremt chill kväll med Mysteriegänget.

 

Elin Torsdag v2

Magnus Ugglas Varning På Stan strömmar ur högtalarna och tjejerna har precis slagit sig ner i mammas nyinköpta tresitssoffa.

Minna knäpper upp en starköl, frågar om jag ska ha den.

 ”Kom igen, Elin!”, tjoar Anna. ”Man måste ju dricka öl till Magnus Uggla.”

Hon har en poäng, men jag tackar ändå nej och öppnar i stället en av vodkaflaskorna som står på soffbordet.

Jag fyller ett stort glas med hälften vodka och hälften starkcider.

 ”Jaså, tungsuparen är i farten”, säger Minna och slår ölburken mot mitt glas till en skål.

Jag ger henne ett leende, men om sanningen ska fram är jag allt annat än glad.

Vi ska på fest hos Minnas pojkvän Fredde i kväll och visst, jag ser fram emot festen, men antagligen kommer Freddes kompis Alex att vara där.

Alex är i princip den snyggaste människa jag någonsin har sett, och jag har väldigt svårt att slita blicken från henne när vi befinner oss i varandras sällskap.

Vi känner inte varandra så bra, men eftersom att vi har umgåtts med samma folk i flera år har jag haft god tid på mig att spana in henne.

Men jag är alldeles för osäker på mig själv och min sexuella läggning för att våga agera, och dessutom verkar Alex knappast intresserad av mig.

Varför skulle hon vara det? Hon tror väl att jag är lika hetero som dom andra tjejerna.

Jag har ju inte direkt gett henne anledning att tro något annat.

Före varje fest tänker jag att jag kanske ska våga närma mig henne i kväll, om så bara med några myrsteg, men jag vågar aldrig.

 ”Hallå, tungsuparen! Vad drömmer du om?”

Jag avbryts i mina tankar av att Minna knäpper med fingrarna rakt framför ögonen på mig, och upptäcker att jag hällt i mig halva glasets innehåll utan att märka det.

 ”Minna, leave the poor girl alone”, säger Sara och reser sig ur soffan. ”Kom igen, vi drar nu!”

 ”Ja, jävlar ja, klockan är redan halv tio. Hurry up, sisters!”

Det är i vanlig ordning fullt med folk i Freddes lägenhet när vi kliver in i hallen.

Gustaf och Danne förser oss direkt med varsin starkcider, och trots att jag redan är ganska full häller jag i mig den i tre stora klunkar.

 ”Wow, det där gick fort”, säger Danne och lägger armen om min midja.

 ”Nej, Danne, det gick långsamt för att vara storsuparen”, påpekar Minna.

 ”Håll käften!”, skriker jag åt henne medan hon försvinner in i vardagsrummet med Anna och Sara på varsin sida.

Jag är så trött på Minna i kväll att jag håller på att koka över.

 ”Lyssna inte på henne”, viskar Danne mot min hals.

En rysning av obehag går upp längs min ryggrad när hans läppar snuddar vid min bara axel, men som vanligt låter jag honom hålla på.

Danne är vad Minna kallar ett riktigt kap och enligt henne ska jag bara vara tacksam över att han är tänd på mig.

Tacksam är jag inte, men jag är riktigt flitig på att utnyttja situationen.

 ”Har du någon mer dricka till mig, eller?”, frågar jag Danne.

 ”Självklart, gumman. Kom med här...”

Jag låter honom leda mig in i köket där jag dunsar ner på en stol medan han drar fram ännu en starkcider ur kylen.

 ”Kan vi dela på den, eller?”, frågar han i samma stund som jag rycker åt mig burken och öppnar den.

Jag skakar bestämt på huvudet, häller i mig ett par klunkar.

Danne försöker förgäves slita burken ur mitt grepp, men när några andra kommer in i köket sparkar jag honom mellan benen och han försvinner fort som attan.

Först när Danne har rusat ut ur köket ser jag att det är Alex och hennes kompis Chris som står vid kylskåpet och öppnar varsin ölburk.

Mitt hjärta slår i raketfart när min blick möter Alex’.

 ”Jävlar, Elin”, säger Chris. ”Är du lite våldsam feminist i kväll, eller?”

Jag svarar inte utan vänder bort blicken och dricker stressat av Dannes cider.

Jag tror att dom båda lämnar köket, men precis när jag tänker att kusten är klar känner jag en hand på min axel.

 ”Är du okej?”, frågar Alex med mjuk röst.

Nej, jag är allt annat än okej.

Men samtidigt är det svårt att inte må prima när världens snyggaste Alex står lite halvt lutad över bordet i svart t-shirt och baggyjeans och är allmänt tilltalande.

Och hon pratar med mig, hon frågar mig om jag är okej, och jag blir så överväldigad av välvilligheten i hennes ögon att jag håller på att ramla av stolen.

 ”Nej, inte direkt”, blir mitt svar.

 ”Ehm...vill du gå ut och ta en cigg, kanske?”

Hon trummar lite mot bordsskivan, men släpper mig inte med blicken.

Jag tvekar inte en sekund, utan reser mig från stolen och drar upp mitt cigarettpaket ur väskan för att demonstrera att svaret är ja.

 ”Jag ska bara lägga in min alkohol i kylen”, säger jag.

När jag bokstavligen har pressat in min vodka och mina cider i kylskåpet följer jag efter Alex ut på den för tillfället tomma balkongen.

Tjejen i det korta, svarta håret tänder först sin och sedan min cigarett med en röd tändare.

I mitt berusade tillstånd känns det nästan som om hon kysser mig när min cigarett möter elden från hennes tändare.

Och jävlar, vad jag önskar att det verkligen hade varit våra läppar som möttes där ute på Freddes lilla balkong.

 ”Är Danne jobbig, eller?”, frågar Alex efter någon minuts tystnad.

’Danne, vem?’, känner jag. Jag hade liksom glömt bort honom här i Alex’ sällskap.

 ”Nej då. Danne är Danne, jag måste bara hålla honom på lite avstånd.”

 ”Men jag trodde att ni var typ på g eller något”, säger Alex och ser frågande på mig.

Jag spärrar upp ögonen och ser lika frågande på henne.

 ”Har Minna sagt det?”

 ”Ja, jag antar det...”, mumlar hon och tar några bloss på sin cigarett.

 ”Jag är verkligen inte på g med Danne”, säger jag bestämt. ”Jag är inte på g med någon överhuvudtaget, så det behöver du inte oroa dig för.”

Alex blir alldeles röd om kinderna, och då kommer jag på vad det är jag har sagt.

Skammen sköljer över mig som en flodvåg, jag halsar dom sista klunkarna ur Dannes cider och slänger i väg den över balkongräcket.

 ”Inte för att du har någon anledning att oroa dig över det, men...”

Nu när jag äntligen vågar prata med henne gör jag bort mig totalt, typiskt mig alltså.

Jag fimpar min cigarett askkoppen på det lilla plastbordet och gör en ansats att fly in i lägenheten, men precis när jag vänder mig om tar Alex tag i min underarm.

 ”Jag har ett par spliffar med mig”, säger hon trevande. ”Ska vi dra någonstans och...?”

Jag vänder på huvudet och när våra blickar möts kan jag slå vad om att det slår gnistor om både mina och hennes ögon.

Mitt hjärta rusar.

Alex håller fortfarande ett ganska stadigt grepp om min underarm och det pirrar i hela min kropp.

 ”Vart ska vi gå, hade du tänkt dig?”

Hon verkar tänka efter en stund.

 ”Hem till mig, kanske?”

Jag nickar hastigt, kanske lite för fort, men jag byter gärna bort den här festen mot en ensamkväll tillsammans med Alex.

Jag har klivit över den där tröskeln nu och jag skulle säkerligen bli fullständigt galen om jag skulle tvingas stanna kvar här med Minna och dom andra.

Vi skyndar oss in i lägenheten, jag säger till Sara att vi hörs i morgon, och så fort jag har hämtat min alkohol lämnar vi Freddes fest.

Det tar knappt fem minuter att gå hem till Alex och jag kan knappast slita blicken från henne under den lilla promenaden.

Hennes lilla muskulösa kropp rör sig så sexigt under kläderna när hon går att jag får anstränga mig för att inte ta tag i henne och kyssa henne direkt på stället.

Hade det inte varit för alkoholen jag hällt i mig hade jag varit grymt nervös, men nu förvånas jag över hur lugn jag är.

Alex låser upp ytterdörren och låter mig gå före in i hallen.

Det är mycket mer städat i lägenheten än det brukar vara på festerna som ägt rum här, men det är väl kanske inte så konstigt.

 ”Johannes jobbar, så han är i Norge till på söndag”, säger Alex och sparkar av sig sina skor.

I nästa sekund sitter vi på Alex’ säng i hennes förvånansvärt snygga rum och hon är i full gång med att tända första spliffen.

Vi röker upp den ganska snabbt och när Alex släcker den genom att släppa ner den i en vattenfylld ciderflaska är jag ganska hög.

Hela rummet snurrar och går i vågor framför mina ögon.

 ”Vad var det där, egentligen?”, frågar jag Alex.

 ”Riktigt bra svart”, svarar hon. ”Håller du med mig, eller?”

 ”Om jag gör!”

Några minuter senare delar vi på ännu en spliff och sedan bryter vi ut i ett fnitteranfall, vi båda måste lägga oss ner på sängen.

Jag har ingen aning om vad det är vi fnittrar åt, men vi kan inte sluta på en bra stund.

Plötsligt slår det mig att jag ligger bredvid världens snyggaste Alex i hennes säng, hög som ett höghus och riktigt glad för första gången på evigheter.

 ”Du har ett gulligt fnitter”, säger Alex när vi har lugnat ner oss en aning.

 ”Du med!”, säger jag. ”Hela du är gullig, Alex. Eller alltså, inte gullig, men ja...”

Vi fnittrar till igen, jag älskar att ligga där och fnittra med Alex.

 ”Du Alex, får jag fråga dig en sak?”

 ”Självklart, du får fråga vad du vill. Jag kan inte lova att mitt svar kommer att bli så förståeligt, men fråga på, du!”

Jag försöker tänka ut hur jag ska formulera mig, men det är svårt att ha en normal konversation med mig själv i mitt skyhöga tillstånd så det får bli som det blir.

 ”Tycker du om mig?”

 ”Ja, Elin... Jag tycker väldigt mycket om dig.”

Mitt hjärta hoppar över ett slag när hon säger så.

Tyvärr ringer Anna och förstör vårt lilla moment, hon säger att Sara är jättefull och att jag måste komma tillbaka till festen och hjälpa henne hem.

Innan jag lämnar Alex’ lägenhet byter vi nummer och jag lyckas samla tillräckligt mycket mod för att pussa henne på kinden och ge henne en lång kram.

 ”Vänta lite!”, ropar Alex efter mig när jag är halvvägs ner för trappan.

Jag stannar upp och ser på henne, känner att jag egentligen inte vill gå ifrån henne någonsin men Sara är min bästa vän och jag ställer upp för henne.

 ”Vad är det?”

 ”Tycker du om mig?”, frågar Alex.

 ”Alex, jag tycker så mycket om dig att det verkligen smärtar mig att jag måste gå. Förstår du?”

Med dom orden rusar jag nerför trappan och ut genom porten.

Väl tillbaka på festen hittar jag Sara halvdäckad i ett hörn i köket, Anna sitter på huk framför henne och säger att hon inte vet vad hon ska ta sig till.

Jag försöker lugna ner henne en aning innan vi lyfter upp min bästa vän och bär henne ut i hallen.

Anna hjälper mig att få på Sara sina skor innan hon försvinner in i festvimlet igen.

Jag får upp Sara på fötter, leder henne ut ur lägenheten och vi tar en taxi hem till mig.

Alex Torsdag v2
Dörren stängs bakom Elin när hon springer ner för trappan och jag suckar.

Glädjen över hennes närvaro dör ut och ersätts av längtan.

Det smärtar mig att höra dörren i trappuppgången smälla igen när jag vet att hon försvunnit ut genom den.,

Allt var ju så perfekt, jag hade henne hos mig.

Vi hade kul, vi närmade oss varandra.

Men nu är lägenheten tom igen.

Klockan är bara barnet, närmare tolv, så jag bestämmer mig för att gå tillbaka till festen.

Fredriks fester håller alltid på till långt fram på morgonen, och det känns som om det är där jag vill vara nu.

Det är han som öppnar när jag ringer på hos honom en kvart senare.

 ”Alex! Jag trodde du hade stuckit för kvällen.”

 ”Chilla, jag är här. Har du någon öl eller?”

 ”You bet I do, kolla kylskåpet.”

Jag går in i köket och tar fram en starköl, råkar springa in i Chris.

Hon står upptryckt mot en köksbänk och grovhånglar med en tjej jag bara känner igen lite vagt.

 ”Hej Casanova”, flinar jag och skvätter lite öl på henne.

 ”What the..”

Jag skrattar när Chris tvingas slita sig från tjejen.

 ”Vad håller du på med?”

Hon försöker låta sur, men jag kan höra skrattet i hennes röst.

Det är en liten lek jag och C har.

Om det är fest och någon skaffat sig en liten snygging så är det fritt fram för den andra att sätta så mycket käppar i hjulet för denna som möjligt.

Inte för att vi tar det särskilt seriöst, men det är kul att mobba Chris.

Tjejen som alldeles nyss kladdade på min bästa vän ser lite förvirrad ut när C lägger armen om mig och rufsar om mitt hår.

Jag tycker nästan lite synd om henne, men jag är desto mer road av situationen.

Till tjejens synbara besvikelse drar Chris fram ett ciggpaket och ber mig följa med henne ut på balkongen.

Hon tänder en Marlboro och blåser ut rök i mitt ansikte.

 ”Vart tog du vägen förut?”, frågar hon till slut.

Jag tar några bloss på min cigarett och tänker efter.

Chris är min allra bästa vän i hela världen, men jag har aldrig berättat för henne om Elin.

Och det tänker jag inte göra heller.

 ”En brud bara..”, svarar jag sakta. ”No big deal. Hon stack typ direkt efter.”

Jag tycker inte om att ljuga, men Elin vill jag ha för mig själv. Både personen och tanken.

Tack och lov är Chris inte så misstänksam utan nickar bara, småleendes.

Jag vet att C kan uppfattas som ett rovdjur med en troféhylla, men så är det egentligen inte.

Hon bara älskar tjejer helt enkelt.

Och då menar jag verkligen älskar.

Alla är lika viktiga och vackra och attraktiva för henne.

Jag vet hur Chris behandlar sina tjejer, jag var själv där en gång i tiden.

Men vi kom på att vi passade perfekt som vänner, och det var så vår unika och fantastiska vänskap växte fram.

Hon är svår att förstå sig på och så gott som oemotståndlig vid första anblicken.

Det är lite tråkigt att jag är den enda som verkligen får känna på hur genuint hon bryr sig om sina vänner när man väl kommit henne nära.

Jag önskar att Chris skulle kunna hitta någon att hålla fast vid och verkligen älska, men det ser mörkt ut på den fronten.

Kanske vill hon inte riktigt, jag vet inte, vi har aldrig direkt lyckats komma på djupet med det.

Jag avbryts i mina tankar av att Chris petar mig i sidan och ser frågande på mig.

 ”Alex, where’s your head at?”

 ”Bland molnen?”, svarar jag fundersamt.

Chris höjer på ögonbrynet.

 ”Är det något du vill prata om?”

 ”Eh..nä.”

Min bästa vän tar av sig sin hatt och drar ur tofsen, släpper ut sina midjelånga rastaflätor.

Hon är onekligen snygg och jag förstår varför tjejerna faller som furor.

Vi båda har rökt upp vid det här laget, men ingen av oss gör en ansats att gå in igen.

Jag vet inte varför, men någonting ligger i luften.

Även Chris verkar lite bekymrad.

Hon lutar sig över balkongräcket och ser ut över Tureborg.

 ”Chris..hur mår du?”, frågar jag försiktigt.

Hon suckar.

 ”Det är bra, Al. Lite trött bara.”

 ”Ska vi gå in?”

Hon nickar och vi återvänder in till festen där Eminem spelas på högsta volym.

Det tar inte lång stund innan hon försvinner in i vimlet och återförenas med tjejen från köket.

Ännu en gång känner jag mig ensam, men plötsligt lägger någon armarna om mig bakifrån.

Jag känner skäggstubb mot min kind så jag fattar att det är Fredrik.

 ”Ey, tjejen, hur är läget?”, skriker han för att höras över musiken.

Jag gör tummen upp och pressar fram ett leende, undrar vart han har gjort av Minna.

På något sätt känns det som om festen tappat gnistan sen Elin gick.

Jag dricker upp ölen jag tog ur kylskåpet förut och bestämmer mig för att gå hem i alla fall.

Jag kan inte se Chris någonstans när jag slår mig fram genom folkmassan, så jag får ringa henne imorgon.

Fredrik kramar mig snabbt vid ytterdörren, sedan försvinner jag ner för trappan.

Nu vill jag bara hem.

Elin Fredag v2

När jag vaknar på fredag förmiddag vill jag bara somna om, speciellt eftersom att Sara ligger bredvid mig i sängen och sover djupt.

Men när jag hör ljud som låter som om dom kommer från köket, går jag upp för att se vad det är som händer.

Jag drar på mig en stor, vit skjorta och sveper den om min bara överkropp innan jag öppnar sovrumsdörren och går ut i hallen.

Det första jag ser är en lång, blommig kjol från en röd klänning som jag mycket väl vet vem den tillhör, så jag fortsätter in i köket och rusar in i min mormors famn.

Hon doftar precis som hon brukar göra - en blandning av rosenparfym och cigarettrök.

 ”God morgon, min älskade flicka!”

När hennes välbekanta mormorröst når mina öron känner jag hur mycket jag har saknat henne, och hur glad jag är att se henne.

 ”Vad gör du här?”, frågar jag och ler med hela ansiktet.

 ”Jag tänkte att du behövde lite riktig mat som omväxling”, svarar hon enkelt och kikar in i ugnen där det står en potatisgratäng. ”Jag har även gjort spagetti och köttfärssås, potatis och köttbullar i gräddsås och kyckling som du kan ha till potatisgratängen.”

 ”Åh, mormor, du är ju helt fantastisk”, säger jag imponerat och sjunker ner på en köksstol.

 ”Alltihop står i märkta matlådor i kylen”, fortsätter mormor. ”Så det är bara att välja och vraka.”

Vi hör små steg ute i hallen och en nyvaken Sara dyker upp i dörröppningen till köket.

Tröjan hon fick låna av mig igår kväll är så lång på hennes korta lilla kropp att den ser ut som ett nattlinne, och antagligen är hon ganska bakfull, men då är det tur att mormor är här.

 ”Nämen, hej Sara!”, säger hon glatt. ”Var ni på fest igår, tjejer?”

Jag nickar långsamt och vinkar åt Sara att komma och sätta sig i mitt knä.

Hon skyndar fram till mig och hoppar upp i knäet, borrar in ansiktet i min halsgrop.

 ”Jag vet precis vad ni behöver”, säger mormor och tar upp en låda jordgubbar ur sin tygväska som står på köksgolvet. ”Vad sägs om Cornflakes med jordgubbar och mjölk, skinkmackor och nybryggt kaffe?”

Både Sara och jag nickar och ger mormor ett leende.

 ”Det låter helt underbart”, säger Sara.

Mormor lämnar mig och Sara ensamma strax efter klockan ett och lovar att hon ska försöka övertala min mamma att ta ut några veckors semester i sommar, för både min och mammas skull.

 Det är tveksamt om hon kommer att lyckas, jag minns inte när mamma senast tog ut någon semester, men det är flera år sedan.

När jag har kramat mormor hej då i hallen går jag tillbaka ut på balkongen där Sara sitter och smuttar på sin tredje kopp kaffe.

Jag slår mig ner på trädgårdsstolen bredvid henne och tar fram en cigarett ut Lucky Strikepaketet som mormor köpt till mig för att hon vet att det är mina favoriter.

Solen skiner från en klarblå himmel och vi sitter där i varsin av mina snyggaste bikinitoppar och hotpants i hopp om att få lite färg.

Jag tänder ciggen och erbjuder Sara en, men hon tackar nej.

 ”Elin, vi måste prata om en sak”, säger hon trevande och ser allvarligt på mig.

 ”Okej. Om igår, eller? Hur mådde du, egentligen?”

Sara ger ifrån sig en djup suck och ser ner i marken.

 ”Jag mådde ganska bra...tills du stack.”

 ”Vad hände då, då?”

 ”Ingenting... Förutom att du gick, som sagt.”

Jag ser frågande på min bästa vän, förstår inte riktigt vad hon menar.

Det är inte precis som att vi brukar limma fast på varandra när vi är på fest.

 ”Men det har ju hänt förut utan att du supit dig redlös...?”

 ”Jo visst. Men just i går kväll... Elin, jag klarar inte det här mer!”

Hon slår ut med händerna och ser alldeles förtvivlad ut.

 ”Vad är det du inte klarar?”

Jag försöker läsa av henne så gott jag kan, men jag förstår verkligen ingenting av det här.

Sara tar tre djupa andetag och jag tar några klunkar kaffe innan hon öppnar munnen igen.

 ”Jag är kär i dig”, nästan viskar hon. ”Elin, jag har varit det så länge jag kan minnas...”

Jag håller på att sätta kaffet i halsen.

Vad är det hon säger?

Kan det verkligen vara möjligt att min bästa vän har gått och varit hemligt förälskad i mig i flera år?

Sara, av alla människor, hon är ju så...hetero.

 ”Åh...Sara, jag vet inte riktigt vad jag ska säga.”

När hon håller på att brista ut i tårar kan jag inte låta bli att slå armarna om henne och hålla om henne hårt.

Jag har inga sådana känslor för Sara, men däremot för någon annan...för en viss Alex.

Och därför känner jag nu ett visst behov av att vara nära Sara och ge henne precis så mycket bekräftelse som bara är möjligt utan att gå över gränsen.

 ”Jag älskar dig, du vet det”, försöker jag. ”Mest av typ...allt. Du kommer alltid att vara min bästa vän, Sara. Från noll till hundra, eller hur?”

Hon skakar långsamt på huvudet och möter min blick.

Det är ett par rödgråtna ögon som ser in i mina och synen får det att svida i hela mig.

 ”Jag vill mer, Elin”, säger hon sammanbitet.

 ”Okej, visst, men jag... Alltså, jag fattar inte riktigt...Har inte du alltid varit hetero? Väldigt hetero?”

Hon skakar på huvudet igen, mer bestämt den här gången.

 ”Jag antar att skenet bedrar”, säger hon.

 ”Ja, jag antar det...”

Alex Fredag v2

Jag vet inte hur mycket klockan är när någon ringer på dörren och väcker mig ur min bakfylla.

Förvirrat öppnar jag ögonen, tvingas kisa när det varma sommarljuset strömmar in genom mitt fönster.

Vem fan kommer och ringer på nu?

Trött reser jag mig upp och drar på mig ett linne, går ut i hallen.

När jag öppnar dörren stormar en liten, halvnaken Sara in i hallen.

Jag studerar henne skeptiskt.

 ”Sara?”

Hon ser upp på mig, hennes ögon är röda av gråt.

 ”Sara?! Har det hänt något?”

Jag blir alldeles iskall inombords, det första som slår mig är att något har hänt Elin.

Tanken gör mig illamående.

Sara svarar inte.

Frustrerat tar jag tag om hennes underarm och drar med henne in i vardagsrummet, puttar ner henne i soffan.

 ”Talk to me, girl!”, ber jag.

 ”Du..du är den enda jag känner som är gay..”, mumlar Sara.

Exakt vad sa hon?

Och vad har det med saken att göra?

 ”Ja..okej..vad försöker du säga med det?”, frågar jag.

 ”Jag..jag sa till Elin att jag är kär i henne..”

Hon börjar snyfta och jag stirrar på henne där jag sitter på huk vid hennes knän.

Mitt huvud snurrar.

Skulle Sara vara bi? Har hon känslor för min tjej? Okej, inte min men..shit, det här är inte sant.

 ”Vad sa hon då?”, frågar jag nervöst, trots att jag redan vet svaret.

 ”Vad fan tror du?”, utbrister Sara och slår ut med armarna.

Jag vet inte vad jag ska säga eller göra.

I mitt huvud kan jag bara se mig själv få nobben av Elin på samma sätt som Sara uppenbarligen fått.

Jag ryser till av obehagskänslan som sköljer över mig.

 ”Jag är ledsen, Sara..jag förstår att det är jobbigt.”

 ”Hur fan står du ut med att tycka om tjejer? Man tycker om dom men vad händer då? Jo, dom är hetero eller upptagna!”

Sara är uppenbarligen väldigt upprörd, men jag tvivlar på att hon vet vad hon pratar om.

Inombords suckar jag, men jag inser att det skulle vara ohyfsat att göra det högt så jag bara ser på henne.

Precis när jag ska till att säga något börjar min mobil ringa.

Den ligger på soffbordet, så jag ger Sara en ursäktande blick och svarar.

 ”Alex!”

Chris’ röst i luren gör mig lite lugnare.

 ”Chris”, säger jag lättat.

 ”Hur är det?”

Sara brister ut i högljudd gråt bakom mig, och jag vänder mig hastigt om.

 ”Al, vad är det som låter?”, frågar Chris. ”Det låter som om någon..gråter?”

 ”Det är Sara..”, svarar jag samtidigt som jag tar Saras hand i min. ”Hon är här och är väldigt ledsen. Hon är tydligen kär i Elin men Elin är inte kär i henne..jag fattar inte riktigt..”

Sara börjar, om möjligt, tjuta ännu högre.

 ”Al, det låter som om du har ett sårat djur i lägenheten. Jag kommer över, jag klarar inte av att höra en tjej gråta. Det gör ont i hela mig liksom.”

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när C klickar mig.

Ädla riddare Chris, du hittar henne där du hittar en dam i nöd.

Saras grepp om min hand hårdnar, tårarna fullständigt sprutar.

Jag lägger tveksamt en arm om henne, drar henne intill mig.

Hon snyftar ljudligt mot min nakna axel, hennes tårar rinner ner för min överarm och jag har ingen aning om hur jag ska hantera läget.

Tack och lov låser Chris upp dörren till lägenheten med sin extranyckel och kommer inrusandes i vardagsrummet en kvart efter att vi la på.

Hon har trasiga jeans och ett svart linne på sig, flätorna har hon satt upp i en tofs.

Sara ser lite chockad ut, men det hindrar inte C från att gå fram och sätta sig på soffan bredvid henne.

 ”I got it from here”, säger hon till mig och jag flyr lättat fältet ut i köket.

Väl i ’säkerhet’ sätter jag på kaffebryggaren och tar dagens första cigarett.

Jag vet inte vad som pågår i vardagsrummet, men jag är glad att Chris sköter det åt mig.

Jag är verkligen usel på sånt där.

Uttråkat trummar jag med fingrarna mot bordsskivan och undrar vad Elin gör precis just nu.

Antagligen undrar Sara samma sak.

Jag är så glad att det inte är jag.